Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Bratt, K. A.: Europa och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 K. A. BRATT
Utvecklingen kan endast bygga vidare på den tämligen givna
grunden och söka att så småningom överspänna gränserna. Men att
innan överstatligheten eller något annat säkerhetssystem börjat taga
konkreta former ställa sig militärt fullständigt värnlösa, eller än
mindre att genom ett ’’offer’’ söka befrämja utvecklingen i sin
helhet, det budet komma folken icke ett ögonblick att reflektera på.
Det är lönlösa funderingar, som icke föra oss européer ett steg
närmare målet. Att lösa konflikten mellan nationell trygghetskänsla
oich dennas hittillsvarande beroende av de enskilda staternas rustning
samt å andra sidan nödvändigheten av att rädda Europa från faran
av denna samma rustning det är ingenting mindre än det
europeiska problemets svåraste fråga.
Frågan är nu om Europas självbevarelsedrift och bevisligen
föreliggande gemensamma intressen inför hotet av nya katastrofer skola
vara mäktiga att sätta till världen nödiga krafter och om denna
självbevarelsedrift och dessa intressen, i varje fall i en helt annan
utsträckning än fallet var före kriget, nu icke äro påräkneliga. De
ekonomiska krafternavS förändrade ställning till kriget är redan
antydd. Kunna dessa bringas till full insikt om vad en fortsatt krigisk
utveckling i Europa i de former, kriget nu söker sig, skulle betyda
för världsekonomin kunna mäktiga krafter väntas träda till.
En prövning av alla de faktorer, som kunna anses äga avsevärdare
inflytande på framtidens gestaltning i det hänseende, varom det
här är tal, leder slutligen fram till det avgörande spörsmålet, hur
de europeiska kulturfolkens massor kunna tänkas komma att
reagera. Till slut är det dock alltid dem, som krigets följder hårdast
drabba. Världskriget satte dem i rörelse. Omstörtningama efter
detsamma var djupast sett reaktionen mot kriget — i sig.
Om-störtningen i Ryssland och de revolutionära krampanfallen i andra
delar av Europa, voro följdföreteelser av det stora lidandet. Ett
nytt stort krig i Europa eller västerlandet skall bolsjevisera vår
världsdel och sannolikt övertända planeten. Vet man det? Annars
bör man göra det klart för sig. Detta, att Europa, om det håller
fred, säkerligen kan komma tillrätta med bolsjevismen, men att
denna kommer att segra över ett krigiskt Europa utgör grundvalen
för varje försök till bedömande av situationen. Inga enskilda
länders militära anstalter komma i senare fallet att kunna hejda
flamman, som flyger genom luften och samtidigt löper under jorden.
Men frågan är tills vidare ännu, hur folkens massor skola ställa
sig till en utveckling, som ohjälpligt låser fast sig i fortsatta krig;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
