Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Händelser och spörsmål - Panamerikanska kongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5(j HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
angelägenheter. Det visade sig cmellerticl; efter långa och delvis rätt bittra
debatter, omöjligt att uppnå enigihet bland annat på grund av svårigheten att
definiera uttryoket ’^inre angelägenheter ^ \ Hughes förklarade å den
amerikanska delegationens vägnar, att de amerikanska åtgärderna i Nicarag-ua för
det första ieke kunde kallas intervention utan interposition, d. v. s. vänskaplig
mellankomst i de inre striderna och för det andra icke rörde inre frågor utan.
skydd för Förenta staternas medborgare och deras egendom. En
pan-ame-rikansk överenskommelse att under inga omständigheter intervenera skulle ej
göra slut på interventionerna utan endast leda till europeisk intervention
med monroedoktrinens våldförande och företrädesrätt för européerna i
Sydamerika. Följaktligen skulle européernas liv och egendom där vara säkrare än
amerikanernas. Detta vore orimligt.
Den av Förenta staterna tillämpade principen har f. ö. godkänts av
England, som vid visst tillfälle sände ett örlogsfartyg till Nieai-agiia för att
skydda engelska medborgares liv. Hur göra de europeiska staterna dessutom
i Kina?
Ett annat försök att komma Förenta staterna till livs gjordes av Mexiko,
som föreslog, dels att staterna icke nödvändigtvis behövde i unionen
represen-tei-as av sina ministrar i Washington, dels att ordförande, v. ordförande och
direktörsposterna i unionen skulle innehas i tur och ordning av medlemsstaterna.
Hittills har ju ordföranden t. ex. alltid varit den amerikanske utrikesministern.
Det första av dessa förslag bifölls, sedan Hughes omformulerat detsamma. Do
övriga avslogos med .10 röster mot 1, Mexikos.
Argentinas representant Pueyreddon riktade ett våldsamt angrepp mot
Förenta staterna för dess tullpolitik och krävde, att i den föreslagna
konventionen angående Pan-amerikanska unionens organisation skulle införas
bestämmelser om tullmurarnas sänkande. Han stod isolerad i denna fråga.
Konventionen antogs enhälligt utan detta tillägg, mot Argentinas röst. Och
Pueyreddon, som är van att göra drtunatiska gester — det var han Bom
ledde Argentina ut ur N. F. 1920 — nedlade på fläcken både sitt ämbete som
ambassadör i Washington och sitt ledarskap för argentinska delegationen,
enär hans regering ansåg, att han bort rösta för konventionen.
Oppositionen mot store bror med pengarna fick aldrig någon riktig fart.
Alla ville och behövde stå väl med honom. Han har visserligen imperialistiska
tendenser men icke så mycket territoriellt som ekonomiskt, och de 12
miljarder goda dollars, som äro investerade i Sydamerika, längta efter
kamrater. Hughes personlighet och utomordentliga klokhet och takt spelade också
stor roll.
Det återstår att nämna ett par av kongressens beslut, det ena däi^för att
det fått ett nog så uppseendeväckande efterspel. Förutom enhälligt antagande
av grundsatsen om obligatorisk skiljedom såsom medel till internationella
tvisters biläggande ocii beslut om sammankallande av en förliknings- och
skiljedomskongress under årets lopp för utarbetande av en pan-amerikansk
skiljedomskonvention enade man sig även om en högtidlig deklaration mot
anfallslcrig. Emellertid måtte man i Washington haft en något dunkel
uppfattning om vad som därvid förekommit, ty i sin not till Briand härom
dagen i den pågående diskussionen om en fransk-amerikansk antikrigspakt
förklarade den amerikanske utrikesministern Kellog, att de 21 i pan-amerikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
