Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Händelser och spörsmål - Valsättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12(3 ÖÄNDfiLSEB OCH SPÖRSMÅL
vad sätt som helst, kau ge deu största styrkan åt regeringen. Det avgörande
borde väl snarare vara, om majoriteten ute bland folket står bakom. Man
behöver därför ej gå så långt som Friedrich Adlar, då han anser
prepor-tionalismen som demokratins oumbärligaste stöd odi ibland dess nödvändiga
förutsättning.
Därav följer dock näppeligen, att varje liten fraktion nödvändigtvis måste
beredas möjlighet att komma till tals. Från början kan det ju betraktas som
praktiskt uteslutet, att en enda röst, avgiven på en särlista, skall tillerkännas
representationsrätt. Det räcker heller icke, om det skulle råka bli två eller
tvåtusen. Med andra ord, att genom vallagen skapa möjlighet för en serie
lilleputtpartier att dominera vid rikets styrande är intet mål att sträva efter.
Därom synes också alla vara eniga. Frågan är bara, var man lämpligen skall
stanna vid tillgodoseende av den proportionella rättvisan. De mindre
partierna önskar förklarligt nog se sina representanter så talrika som möjligt och
i varje fall så talrika som valmännens antal kan berättiga till. Men ett
litet parti har i allmänhet svårare även vid ett proportionellt system att få
sina kandidater valda. Genom diverse utjämningsförfarande kan man ju
emellertid rätta till detta missförhållande, antingen man vill använda
tilläggs-mandat eller rikslista. Det förstnämnda är föreslaget med bibehållande av
proportionellt val ute i kretsarna. Systemet bjuder starkt emot. Det bör
bereda en måttlig glädje, att ens röst skall bidraga till invalet av en vilt
främmande och okänd person från en helt annan del av landet, en person, om
vilken man intet vet, om han är fågel eller fisk. Då är en rikslista lättare
att fördra. På en dylik kommer väl i allmänhet endast sådana personer,
som gjort sig kända över landet genom sin föregående verksamhet och som i
varje fall är utvalda med en viss omsorg, därmed icke sagt att rilcslistan
heller är så värst tilltalande. Vill man nödvändigt laborera med
tilläggsmaai-dat, kan man diskutera, om man bör hålla sig till överskottsrösternas absoluta
antal ute i kretsarna eller om man inte snarare bör låta den procentuella
andelen av de i kretsen avgivna rösterna vara avgörande. Man eliminerar då
kretsens storlek och valdeltagandet.
Lyckligast vore dock om man helt kunde få slippa alla dessa finesser. Sä
länge resultatet ej blir mera missvisande, än det för närvarande är hos oss,
lär reformen ej vara trängande. Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle
fördelningen mellan borgerliga och arbetarpartiet år 1924 med användandet
av tilläggsmandat ha blivit precis densamma, som den faktiskt blev, utan
något extra påbröd till den proportionalism vi redan lyckliggjorts med. Att
de minsta grupperna inom blocken .sedan skulle fått ett par mandat till kan
knappast vara tillräckligt skäl att mixtra med vallagen, då det, som de
sakkunniga själva framhåller, bör krävas ett visst rotfäste för partiet, och var
man vill dra gränsen för partiets styrka blir ju dock till slut en helt
godtycklig sak.
Om man emellertid principiellt ställer sig på proportionalismens grund även
om det sker med avvisande av sådana särskilda finesser, som icke synes av
det prakitska behovet påkallade, kan man dock icke förbise, att
majoritetsvalen helt visst har fördelar, som de proportionella saknar eller endast
ofullständigt medför. Representanten kommer vid ett majoritetsval säkerligen i
närmare kontakt med sina valmän, om det sedan är till enbart glädje och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
