Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Heckscher, Eli F.: Socialismens teoretiska möjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 ELI F. HECKSCHER
att staten möjligen i sin egenskap av enda låntagare i större skala
— enda utställare av obligationslån och dylikt — skulle vara i
stånd att trycka ner låneräntan och därigenom kanske hålla
kapitalisternas inkomster nere i högre grad än skattesystemet ensamt
förmår. Detta i fråga om kapitalräntan.
I avseende på jordräntan hänger det hela egentligen på
möjligheten att förverkliga georgeismens ideal, jordräntans indragning.
Georgeismen själv är så långt ifrån socialism soan gärna möjligt;
den är i hela sin uppfattning ekonomiskt gammalliberal till det
yttersta och vill beröva staten t. o. m. uppgifter som denna nära
nog alltid har haft. Men det skulle kunna tänkas, här liksom i
fråga om kapitalräntan, att det bleve lättare att beröva jord- och
tomtägarna räntan på deras tillgång, när staten vore den enda
som hade möjlighet att ta naturföremålen i anspråk, än om detta
skulle ske genom jordvärdebeskattning enligt georgeistiskt recept.
Som allmänt omdöme kan man alltså säga, att en del av den
existerande arbetsfria inkomsten förmodligen skulle försvinna
genom en allmän socialisering men att det ej skulle gälla om
alltsammans. Samtidigt skulle de kvarstående kapitalisterna oeh
jordägarna bli rena rentierer, utan förbindelse med någon ekonoonisk
verksamhet, och den inkomst de i denna sui egenskap hade kvar
skulle följaktligen bli ännu mer fullständigt arbetsfri än den för
närvarande är.
Särskilt lärorikt är det att undersöka i vad mån en allmän
socialisering skulle komma att påverka ojämnheten i arbetsinkomst.
Denna ojämnhet kan för närvarande sägas ha två orsaker, dels
olikhet i utbildning och dels olikhet i naturgåvor. Låt oss börja med
det första.
Den kostnad utbildningen medför begränsar antalet av dem som
kunna förvärva skicklighet för ett visst slags sysselsättning, och
begränsningen medför i sin ordning höjd ersättning för
sysselsättningens utövare. Men under förutsättning av att ingenting göres
för att med tvång begränsa tillträdet till ett visst slags utbildning
— sådant tvång förekommer i nutiden icke blott på privat väg,
t. ex. för murare, utan också genom statens åtgärd, exempelvis för
tandläkare — så kan icke skillnaden i arbetsinkomst mellan
sådana yrkesutövare och andra, icke specialutbildade bli större än
utbildningskostnaderna. Genom att utbildningen göres avgiftsfri
kan sålunda lönen eller arbetsinkoonsten nedpressas för de special-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
