Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Heckscher, Eli F.: Socialismens teoretiska möjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISMENS TEOEETISKA MÖJLIGHETER 139
Utbildade, och detta redan i det bestående samhället, såsom för
närvarande sker i ofantlig skala för "manschettyrkena", d. v. s.
närmast sådana icke kroppsarbetare, av vilka endast kräves vanlig,
högre skolbildning. Detta resultat förutsätter emellertid en
motsvarande ökning i de sålunda utbildades antal, ty eljest blir
efterfrågan för stor för att priset på arbetskraften skall kunna gå ned
till ens närmelsevis samma belopp som det som betalas för icke
utbildad arbetskraft.
De som se idealet i att en juris kandidat eller medicine licentiat
icke betalas högre än en grovarbetare — exempelvis Karleby
tycks luta åt denna uppfattning — ha sålunda alldeles rätt i att
målet kan nås genom en tillräckligt förbilligad utbildning för de
ifrågavarande yrkena. Det innebär emellertid ett mer än
underligt uttryckssätt att, som Karleby gör, kalla de nuvarande högre
inkomsterna åt dessa yrkesutövare för monopol inkomster, såsom
verkan av en "konstlad knapphet". Tvärtom förhåller det sig
så, att den statsunderstödda utbildning som nu tillhandahåUes den
ifrågavarande ungdomen innebär ett bidrag från samhällets övriga
medborgare till ökning i antalet av dylika utbildade; och om något
skall kallas konstlat i detta sammanhang, är det alltså icke
knappheten utan tvärtom överflödet — på jurister, läkare och andra
akademiskt utbildade. För att nå det åsyftade målet, en lika låg
arbetsinkomst för en advokat eller läkare som för en grovarbetare,
måste i överensstämmelse härmed skapas en sådan skara av
akademiskt bildade, att efterfrågan tillgodoses utan att lönen höjes
över grovarbetarnas. Det kan väl emellertid ifrågasättas, om de
som uppställt detta ideal verkligen ha tänkt sig in i, huruvida
samhället enligt deras mening skulle vara tjänt med en sådan
gräs-hoppssvärm av lagvrängare och benkarvare — för att tala Dickens’
språk — som vore den nödvändiga föruteättningen för dess
realiserande. Vill man icke ta denna påföljd, får man däremot vackert
finna sig i högre lönenivå för utövare av yrken, vilkas kvantitativa
uppgift i samhället dock rimligtvis måste anses ganska begränsad.
I alla händelser visar det sig, att om man mot förmodan vid
närmare besinnande skulle önska en sådan utjämning av
arbetsinkomsterna mellan yrkesutbildade och icke yrkesutbildade, så vore detta
möjligt i det bestående samhället; och det inses icke hur en allmän
socialisering skulle öka dessa möjligheter, som strängt taget redan
nu äro obegränsade — om man blott vill ta koiusekvensema.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
