Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Heckscher, Eli F.: Socialismens teoretiska möjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISMENS TEOEETISKA MÖJLIGHETER 151
märka icke i den mån de faktiskt ta den i anspråk ntan i den
mån de överhuvud taget ha möjlighet att så göra. En järnväg
skulle då kunna byggas genom exempelvis jordvärdebeskattning på
därav berörda marker ävensom genom frivilliga sammanskott av
andra som önskade dess tillkomst. Detta senare har i verkligheten
i ganska hög grad redan skett vid privata järnvägsbyggen, som
finansierats av ortsbefolkningen i förhoppning om vinst genom
järnvägens verkningar, utan egentlig tanke på att driften skulle komma
att förränta kapitalet. Ingen kan säga, att det hela är någon enkel
lösning, och vissa av Wieksells konstruktioner på detta område voro
ganska opraktiska. Men det är mycket svårt att av den
anledningen slå sig till ro med det vanliga förräntningskravet, ty det
innebär oförnekligt, och sannolikt i mycket stor utsträckning, att
mänskligheten icke får den nytta av sina uppoffringar som den
skulle kunna få.
Slutresultatet är att svårigheten är politisk och icke ekooiomisk.
Vad som kräves för en riktig lösning av ekonomins problem blir
så till vida den rätta lösningen av statsledningens problem. Och
jag tror ej man gör någon orätt genom att påstå, att detta
problem är lika olöst i dag som det var på Platons tid för 2,300 år
sedan. Så länge det förblir så, är det icke mycket trösterikt att
lägga dylika uppgifter på staten, även oon en lyckligare utrustad
stat skulle kunna lösa uppgiften långt bättre än den privata
förvärvshushållningen kan. Av detta skäl förefaller det mig som om
man hade skäl till starka betänkligheter mot socialismen även i
denna fjärde betydelse, nämligen när den privata hushållningens
olägenheter ur nu föreliggande synpunkt icke äro alltför
fruktansvärda. Men det beror icke på sådana svagheter hos detta slags
socialism som i egentlig mening kunna kallas teoretiskt-ekonomiska.
Det förefaller därför i hög grad önskvärt att socialismen får
ögonen öppnade för dessa, alldeles utanför den hävdvunna
lärobyggnaden liggande sammanhang. Det uppnås emellertid ej, utan
motverkas tvärtom, genom att kritiklöst anamma ekonomiska teorier,
som skära bort viktiga — och för varje dag allt viktigare — delar
av det ekonomiska livet. Vad som kräves är i stället att med
friska ögon se på den omgivande verkligheten. Om resultatet sedan
blir socialism eller icke är en fråga som den ärliga sanningssökaren
icke har lov att besvara i förväg, han måste följa dit vägen bär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
