Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Lindström, Rickard: Bör socialdemokratiska partiets principprogram revideras?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖR PRINCIPPROGRAMMET REVIDERAS? 165
icke så där rakt mitt genom samhället, det visar framför allt de
senaste decenniernas politiska historia i vårt land, då allianser över
de trånga klassgränserna givit arbetarklassen lejonparten av de
allmänna framsteg den blivit delaktig av. Skulle man göra en
analys av olika svenska medborgargrupi)€rs sociala och ekonomiska
ställning i detta nn, bleve resultatet säkerligen, att det är ett
hopplöst företag att upprätthålla den gamla föreställningen om
klassgränserna. Denna uppgift är dock alltför vidlyftig att foga in i
detta resonemang. Någon gång tas den kanhända upp. För
ögonblicket får det räcka med att erinra om några slående satser av den
kände österrikiske socialisten Karl Renner^: ’’I det stela
fasthållandet vid klassindelningen, sådan den förr var given, och i
motviljan att erkänna omskiftningen inom klasserna, ser jag en
förbe-ning av klasskampsläran. Renner talar om den fara, som består
däri, "att klassformeln av en rad av Karl Marx’ intellektuella
adepter synes reduceras till tvenne enkla motsättningar: fabrikant
— arbetare, borgare — proletär; den första tillagad mest för
ekonomin, den andra mest för politiken, men bägge begagnade som en
janitscharsabel, som hackar sönder allt, som icke passar till
formeln.’’ Den österrikiske socialisten tillfogar: ’’En sådan
försimp-ling — det kan icke kallas för annat — av det borgerliga
samhällets utomordentligt invecklade klassbyggnad måste spärra vägen
för varje verklig insikt om den ekonomiska utvecklingen."
Programkommission och partistyrelse hade bort införliva dessa
Ren-nerska satser med sina spekulationer kring de allmänna
grundsatserna. Dessa med rätta högt uppskattade partimyndigheter borde
desslikes tagit del av Renners briljanta exemplifiering till de ovan
citerade synpunkterna i fortsättningen av det anförda arbetet.
Så återstår i detta sammanhang ytterligare endast en sak. Det
sägs i principprogrammets näst sista stycke, att socialdemokratin
vill "erövra den politiska makten och på den väg och i den
ordning, utvecklingen själv anvisar, genomföra samhällets socialistiska
organisation". Hur samhället i politisk bemärkelse skall se ut efter
makterövringen, därom göres ingen principiell deklaration. Det
är emellertid av högsta vikt för de massor, som politiskt stödja
socialdemokratin, att få bestämt besked på denna punkt. Man
förutsätter vanligen att den härskande socialdemokratins politiska
ordning skall vara en demokratisk sådan. Denna uppfattning har
^ Karl Remier: Marxismus, Krieg und Intematioiiale. Stuttgart 1917.
Sid. 60 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
