Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Stehr, Artur: Om storstaden och familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STORSTADEN OCH FAMILJEN 173
FAMILJEN SOM BARNALSTRINGS- OCH UPPFOSTRINGS-
ENHET.
Icke blott från kristligt-religiös uppfattning utan även från vanlig
borgerlig synpunkt har familjen av ålder ansetts som rätta enheten
för ’’släktets förökelse och uppfostran’’. Men inte ens på detta
område har utvecklingen stått stilla. Det är knappast oväntat att
storstaden, där man numera kör i trav med liken, då inte
vederbörande få göra den sista resan per bil eller spårvagn, skall visa
sig som föregångare också då det gäller familjelivets mest intima
förhållanden. Villigt skall erkännas, att åtminstone en blygsam
arbetsfördelning sedan urminnes tider ägt rum även då det gällt
familjens uppgifter i hithörande avseenden. De som hade råd
inskränkte sig sålunda till att föda barnen. Amman, barnjungfrun
och informatorn fingo övertaga den del av familjens uppgifter som
kom på uppfostringens konto. Men, som nyss anmärkts, tiden rider
fort, och den som numera anser sig ha omak av familjeplikterna
med hänsyn till släktets "förökelse och uppfostran" avstår helt
enkelt. I eller utom äktenskap. Oftast i äktenskapet, synes det, ty
formaläktenskapen visa ingen tendens till nedgående.
Vissa sidor av detta problem höra till dem, soon man inte gärna
talar om. Men liksom restauranger, matserveringar och affärer
med färdiglagad mat i stor utsträckning övertagit familjens
hushållsarbete, så finns det i storstaden olika kategorier och
institutioner, som till avsevärd del övertagit familjens funktioner med
avseende på förökelse och uppfostran. Några ha enbart övertagit
sexualfunktionerna, andra sexualfunktionerna i samband med den
naturliga följden, barnalstringen. Det senare sannolikt ofrivilligt,
men ändå så betydelsefullt från samhällssynpunkt sett, att om
enbart för Stockholms del inga s. k. oäkta barn fötts under 1924
skulle dödsfallen ha överstigit födelserna med c:a 900 och under
1925 med c:a 1,100. Under nuvarande förhållanden blev
födelseöverskottet resp. c :a 500 och 250. Som emellertid den senare av
dessa kategorier i stort sett endast övertagit en begränsad del av
familjefunktionen, födandet av barnen, har samhället, korporationer
eller enskilda nödgats komplettera med barnavårdsmän, barnhus,
barnkrubbor, hem för ogifta mödrar etc. Allt nyttigt och nödvän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
