Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1928 - Sturzo, Don Luigi: Krig eller fred?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIG ELLER FRED?
Av DON LUIGI STURZO,
/^"yxj^t största hinder, som ställer sig i
yä-å 1 gen för dem, som nu för tiden arbeta för krigets avskaffande
är psykologiskt, och man finner spår av det överallt. Hela
världen är krigstrött och önskar allvarligt fred. Men hur äkta
och hur lidelsefull denna önskan än är, så finns det i alla fall
bland världens politiker och intellektuella en stor majoritet, som
är fast övertygad om att kriget är ett slags en gång för alla givet
faktum, som står i oskiljaktig förbindelse med den mänskliga
naturen. Dessa herrar ha den djupa övertygelsen, att kriget som
ultima ratio för lösandet av internationella tvister är ofrånkomligt
som en periodiskt återkommande fas i mänsklighetens utveckling.
Det är denna majoritet, som är ansvarig för nationernas opinioner
och som leder deras utveckling. Man kan därför ganska lugnt
påstå, att så länge våra nuvarande politiker och intellektuella hålla
spiran komma krigen att i framtiden åter infinna sig med
orsakslagens oblidkelighet. Varje som helst försök att organisera ett
stabilt fredstillstånd kommer att obarmhärtigt tillintetgöras av det
djupt ingrodda, instinktiva erkännandet av kriget som en säker
sista resurs för försvaret av ’’nationella rättigheter’’.
Nu är det visserligen sant, att Nationernas förbund och den
pan-amerikanska kongressen försöka åvägabringa detta stabila
fredstillstånd på praktisk väg. Men dylika ansträngningar äro i och
för sig alldeles otillräckliga. De måste ske i jämbredd med en
teoretisk och andlig utveckling i samma syfte. Denna utveckling
skall söka att skapa ett universellt betraktelsesätt, som kommer att
gå ut på erkännandet att kriget, långt ifrån att vara en nödvändig
förutsättning för social utveckling, är denna utvecklings negation.
Inga praktiska ansträngningar komma att tjäna någonting till,
såvida de inte äro inspirerade av en dylik trosviss övertygelse. Men
att bygga denna tro på idel välmenande sentimentalitet vore
naturligtvis å andra sidan att bygga på lösan sand.
13 Tiden N:r 4, igzS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
