Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1928 - Meyer, Håkon: Arbetarrörelsen i Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARRÖRELSEN I POLEN.
Av HÅKON MEYER.
nya ETJROPEISKA staternas arbetar-
J J rörelse visar enstaka drag, så främmande för den nordiska
^^^ arbetarrörelsen, att de ofta äro svåra att förstå. Detta gäller
icke minst den form av nationell splittring av arbetarrörelsen, som
följer de nationella linjerna och som direkt sammanhänger med de
vanskliga minoritetsfrågoir, som i detta sammanhang särskilt Polen
och Tjeckoslovakien lida av. Det gäller också det nära sambandet
mellan den socialdemokratiska rörelsen och den borgerliga, vad Polen
beträffar, ofta terroristiska staten, som i så hög grad tyckes
kompromettera socialdemokratin och som åstadkommer inre strid i dess
led och väl är huvudorsaken till den splittring, som i Polen har
försiggått mellan Polens socialdemokratiska parti och Polens oavhängiga
socialistiska parti. Alldeles som de nämnda orsakerna ligga till grund
för skillnaden mellan det tjeckiska och det tyska socialdemokratiska
partiet i Tjeckoslovakien; en splittring, som för övrigt nu håller
på att övervinnas, sedan regeringskoalitionen övergått från att följa
en tjeckisk-nationell linje till att följa en tjeckisk-tysk klasslinje,
skapandet av en koalition, vänd mot arbetarpartierna. Det är i dessa
speciella förhållanden, som utgångspunkten ligger för den ena delen
av den s. k. nationalsocialistiska rörelsen i Europa, den
nationalsocialism, som man finner i Polen och Tjeckoslovakien och som där har
till sina ledande personligheter: i Polen ännu alltjämt Pilsudski, i
Tjeckoslovakien Masaryk och Benesj, män vilkas vägar till
nationalsocialismen har så många likhetspunkter. Trots all verklig reaktion i
Polen får man vara försiktig med att kalla den pilsudskiska
riktningen fascistisk. Den ’’revolution’’, som han genomförde våren
1926, var de demokratiska krafternas segerrika kamp mot den växande
fascistisk-reaktionära vågen. Vilket ju icke hindrar, att Pilsudskis
senare politik visar vissa "fascistiska" tendenser och icke heller
hindrar, att man minns, att den verkliga, den italienska fascismen
just hade sin upprinnelse i en national-socialistisk rörelse.
Vissa orsaker finnas emellertid till att hålla dessa saker skilda från
varandra. För det första, att det egentligen icke finnes någon klar
definition av vad fascismen är och att det blott förvirrar intrycket
av den verkliga, den så att säga revolutionära italienska fascismen,
att man kallar varje reaktionär rörelse, såsom t. ex. den ungerska,
fascistisk, eller varje rörelse, som ställer sig kylig gentemot det
par-lamentariskt-demokratiska styrelsesättet, för fascism. Detta är ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
