Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1928 - Lindström, Rickard: Partikongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
partikongréssek 259
konstruktioner, som i själva verket ieke varit till mycken ledning
för den socialdemokratiska kommoinalpolitiken. Vad som nu kom
i stället hade formulerats av partiets mest erfarna kommunalmän
i stad och på landsbygd. En starikt realpolitiskt ibetonad syn på
dessa frågor framträder i det nya kommunalprogrammet.
Framför allt framhäves i det nya programmet de kommunalpolitiska
strävandenas sammanhang med samhällets ekonomiska förutsättningar.
Om man med radikalism menar fantasteri och
ytterlighetsståndpunkter, intagna utan hänsyn till objektiva förutsättningar, så kan
man utan tvekan fastslå att ’’radikalismen’’ på den
socialdemokratiska partikongressen trängdes tillbaka, när det gällde de
viktigaste programfrågorna.
Det har påståtts, att kongressibesluten i försvarsfrågan framför
allt annat markerade socialdemokratiska partiets s. k.
radikalisering. Man kan erkänna detta så långt, att man medger att den
där radikaliserade mentaliteten, vi tidigare något talat om, i
debatterna om försvarsfrågan framträdde mest. Det bör dock
märkas, att den allra mest gjorde sig gällande vid behandlingen av
en i och för sig ioke särskilt betydande detalj av försvarsfrågan,
nämligen ställningen till den frivilliga skytterörelsen. På
sistnämnda punkt urladdade sig det mesta av de "radikala" känslorna
vid kongressen. Att så kunde ske var utan tvivel mycket nyttigt
för de följande kongressförhandlingarna. Ty efter denna
avlastning av komprimerad "radikalism" återställdes den andliga
jämnvikten lättare. Själva beslutet i skyttefrågan kan icke anses
särskilt märkligt. Kongressen fastställde jiu endast det uttalande,
som tvenne tidigare kongresser antagit, ett uttalande, moit vilket
både Branting och Thorsson på sin tid kämpade förgäves. Så
illa övervägt detta beslut i och för sig kan anses vara, någon
"radikalisering" av partiet uppenbarar det i varje fall icke.
Det uttalande, som gjordes beträffande själva försvarsfrågan,
innebär framför allt, att partiet vill hålla fast vid sin hittillsvarande
försvarspolitik. Partiet värnar sig mot planerna på upprivandet
av 1925 års beslut i försvarsfrågan. Den håller fast vid sin
allmänna fredspolitik i anslutning till Socialistiska arbetarinterna
tionalens linjer. Att partiet desslikes fordrar en offnprövning av
frågan om våra försvarsanstalters ändamålsenlighet med hänsyn till
krigsteknikens utveckling ar bara en helt naturlig sak. I samband
med detta kravs framförande har ju för övrigt ingenting sagts om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
