Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1928 - Dan, Theodor: Den bolsjevikiska diktaturens nya fas och den socialistiska arbetarinternationalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 theodor dan
skakningar ocli oinvälvningar ibland de inre partispetsarna; lika
ödesdigra för den ryska revolutionens, det ryska och det
internationella proletariatets intressen; lika hotfulla för vännerna av fredens
bevarande.
Den ena vägen är en bestämd marsch ’’åt höger’’: fyllandet av
diktaturens omhölje med ett nytt socialt innehåll, dess anpassning
till en borgerligt-l^apitalistisk utvecklings behov, säkerställandet av
de besittande klassernas, stonböndernas, de rysika odh ännu mer de
utländska kapitalisternas intressen, rättigheter och privilegier under
vidmakthållande av ar^betarklassens rättslösa ställning, kort sagt —
beträdandet av den ’^thermidorisl^a", fascistiska transformationen.i
väg, vartill ansatserna så livligt ’bekämpatis och gisslats av den
trotski^ka oppositionen.
Den andra vägen: det är jiust samma "vänsterkurs", som den
besegrade oppositionen begärt, och som nu segrarna i kampen inom
partiet slagit in på.
Det är erikännandet av den "nya ekonomiska politikens’’ bankrutt,
det visserligen partiella men dock av obarmhärtig logik uppfyllda
återvändandet till ’’krigskommunismens’’ metoder (men därmed
också till dess principer och slagord!), dock utan den äkta tron
på dess förlösande kraft och framför allt oitan det revolutionära
inbördeskrigets jordmån, vari krigskommunismen hade sina rötter.
Det är det förnyade försöket att med våld ta från bonden den
gröda, som han på frivillig väg genom vartuutbyte mellan stad och
landsbygd icke längre vill lämna, det är återgången till de utopiska
drömmarna att ersätta miljonerna bonde jordbruk — i det
efterblivna Ryssland! — med statliga och samhälleliga
"spannmålsfabriker". Det är det medvetna förstörandet av ännu förefintligt
privat handelskapital. Det är demagogin, som icke vågar driva
massorna till revolutionära handlingar, för vilka den har en dödlig
ångest, men vilka den med deisto större iver utfodrar med
till-gjorda revolutionära fraser, vilka den hetsar upp mot enskilda
personer, vilkas uppmärksamhet den avleder från brödbekymren
ge-noan revolutionärt-terroristiska •skådespel, genom avskräckande
processer, genom grymma repressalier mot ett dussin överbevisade
för-skingrare och tyranner, i vilkas ställe genast tusentals nya
uppstå. Det är ett förstärkande av kominterns desorganisatoriska
arbete, som våldsamt avbryter den process, varigenom de europeiska
ländemas kommunistiska partier förvandlas till en radikal flygel
av den samlade socialistiska rörelsen. Det är pånyttfödelsen av
föreställningarna om en kommunism, soon skall förverkligas med
bajonetter, en pånyttfödelse, som tar sig uttryck däri, att man
skildrar kriget såsom en oundviklig företeelse, vilket åter tjänar som
förevändning att inrätta "militärhörnor" i alla partiets
organisationer, i fackföreningarna, arbetarhemmen, skolorna o. s. v., som
förevändning att förvandla landet till ett vapenfyllt truppläger.
Det är diktaturens förtvivlade krampryckningar, då den förloirar
det fotfäste, den hade i den "ny^ ekonomiska politiken".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
