Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1928 - Fried, Leon: Viktor Rydbergs sociala diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viktor rydbeegs sociala diktning 295
vetenskapliga världsåskådningen i motsats till kristendomen,
skalden själv kastas mellan de båda polerna för att till sist framgå
ur striden styrkt i tron på Herran. Och dikten Lifslust och
lifs-leda (1891) bygger ju direkt på 70-talets föreläsningar. Höckert
har påpekats att Rydberg i denna dikt "behandlat samma ämne"
som i föreläsningarna över optimism oöh pessimism och hänvisat till
en del uttalanden i dikten, som återfinnas i föreläsningarna.
Härtill vill jag tillägga, att också själva uppslaget till dikten finns här.
"Man behöfver icke vara särdeles vidtbeläst — skriver Rydberg^ —
för att inse, att den samling af pessimistiska uttalanden, som Bayle
gjort och som redan ökats af Schopenhauer och Hartmann skulle
kunna förstärkas till en hel bok, men att därmed vore föga vunnet,
ty å ena sidan kan man då fråga med Faust:
’Hvad kan jag finna där för andens väl?
Behöfva tusen böcker mig förklara,
att imäJi&kan öfver allt är kvalens tröjd,
att här odi där en lycklig torde vara?’
och å andra sidan kunde man lika lätt samla ett litet bibliotek, som
vittnade om lefnadsglädje, fröjd öfver naturens outtömliga fägring,
fröjd öfver vänskapens och kärlekens hulda gåfvor, fröjd till och
med öfver den strid, som måste föras för det sannas, godas och
skönas seger, öfver de ädla sår, som undfås i denna fejd, och öfver
döden, vunnen i det rättas leder." En sådan samling uttalanden
har han just samlat i Lifslust och lifsleda. Till de påpekanden
beträffande inslagen i denna dikt, som förut gjorts av Warburg och
Höckert^, skulle jag vilja tillägga följande. När
intelligensaristokraten liknas vid "en pumpa på två pinnar", går detta tillbaka
på ett yttrande i hans estetiska föreläsningar "Redan Diderot har
förutsagt, huru framtidens intellektullt utvecklade människor skola
se ut: de skola mer och mer närma sig utseendet af pumpor på två
pinnar". Denna bild har förut varit aktuell för Rydberg i de
filosofiska föreläsningarna®, där Diderot citeras: "Om alla
naturens orsaker oöh verkningar vore oss till fiullo kända, så hade
konstnären intet bättre att göra än att framställa varelserna
alldeles sådana som de äro; ju fullkomligare härmningen vore, dess
mer skulle vi känna nöje af konstverket, och konstnären skulle då
vara ursäktad, om han rätt ofta framställde människor med för
korta ben, svullna knän och för stort hufvud." Detta kommer
nästan ordagrant igen i dikten. "Hvad du än är", säger
Aristo-demos till intelligensaristokraten, "saknar du biceps och har ett
eländigt underrede." "Så mycket större är mitt hufvud", svarar
* Eydbergs filosofiska föreläsningar, II, s. 206.
2 Filosofiska föreläisningar, II, s. 62 f.
’ Kommentaren tiH Dikter, s. 302 f., resp. Filosofiska föreläsningar, II, s. 206.
^ Det skena odi dess lagar, s. 246 f.
I, b. 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
