Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1928 - Händelser och spörsmål - Till lantmannapartiets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 händblser och spöesmäl
till ett allmänt möte, ocili så tillkom "Rosenbergs partisom väckte stark
förbittring hos det förut i bondeståndet dominerande s. k. östgötapartiet.
En orsak till denna sammanslutning var missnöjet med det Gripenstedtska
frihandelssystemet. Både Carl Ifvarsson och Nils Petersson hade vid riksdagen
uppträtt häremot. Så kom representationsreformen, som genom en rad
bestämmelser (principen om samfällda val framför allt) enligt förf. utlämnade
den politiska makten till den talrikast röstberättigade samhällsklassen. Från
valen till den första kammarriksdagen må som kuriosum antecknas, att
tidningarna i allmänhet, åtminstone till en början, ’’av grannlagenhetsskäP’
an-sågo sig böra hålla inne med alla kommentarer till valen. Det var ett uttryck
för den omtalade åsikten om partistrider som något ont, som i varje fall den
’’anständiga’’ pressen inte skulle blanda sig i. Dock uttalades en del
allmänna teser beträffande valen, som att endast vänner av den genomförda
reformen borde insättas i riksdagen, att ämbets- och tjänstemän endast
sparsamt borde beredas samma förmån och att lämpliga f. d. riksdagsmän ej borde
uteslutas. Någon partistrid i egentlig mening förekom f. ö. ej. Den
motsättning, som man mångenstädes kan se, är mellan "herrar" och "bönder".
Under den förra rubriken sammanfördes adel, präster, borgare och s. k.
ståndspersoner, Böndernas djupt rotade känsla av att vara sedda över axeln av
motparten är utan tvivel en viktig psykologisk faktor i historien om
lantmannapartiets uppkomst. En annan är den ökade hyfsning, som blivit allmän
genom de stora framstegen på folkundervisningens område. Thermaenius
meddelar i en not .den intressanta lupplysningen, att av äldre, bemärkta
lantmannapartister följande grundat folkhögslcolor: Ola Andersson i Nordanå, Jonas
Andersson i Häckenäs, Sven Nilsson i Efveröd ooh Nils Petersson i Runtorp.
Den förste lärjungen från en sådan skall ha varit Ivar Månsson i Trää.
Resultatet av valen blev, att av andra kammarens 190 ledamöter inalles 98
voro jordbrukare; av dessa torde dock endast 75 kunna räknas som i egentlig
mening bönder. Bland herremännen i kammaren befunno sig tvenne, som
skulle få mycket stor betydelse för lantmannapartiet: Arvid Posse och Emil
Key. Den förre hade varit en bestämd motståndare till
representationsreformen, men hade sedan låtit välja sig till andra kammaren i syfte att där
organisera en opposition mot regeringen. Ett vanligt yttrande av honom skall
ha varit: ’ ’Vi skall ta hand om bönderna, annars går det fan i våld I’’ Key
var av mer ideella skäl en varm vän av ett "böndemas och godsägarnas
parti".
Genom en samverkan mellan dessa båda och den förut omtalade
bondegrupp, som bildats kring Carl Ifvarsson, bildades så 1867 lantmannapartiet.
Förf. avböjer att diskutera den gamla tvistefrågaji: vem är partiets stiftare?
och finner det mera givande att i stället uppställa problemet: av vilka element
uppstod lantmannapartiet och av vilka motiv samverkade dessa element? En
direkt notis om ett av de möten, som beteckna partiets framväxt, ger den
förut omtalade Per Nilsson i Espö i sina dagboksanteckningar. Under den
18 jan. 1867 heter det där: "kl. 7 e. m. Gick jag till Grefwe Arw. Fr. Posse.
Der hwar Ola Jönsson, Carl Ifwersson, Erik Ersson från Gefleborgs län och
Runbeck att upprätta listor i Antiminirestiel syftning under föregifwande att
det skulle wara i Jordbruksintresset."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
