- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonde årgången. 1928 /
322

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Hansson, Sigfrid: Arbetsgemenskap och samförstånd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322 sigfrid hansson

inom arbetarvärlden. Den syn på de ekonomiska och sociala
problemen, som återspeglas i t. ex. Landsorganisatiotnens teoretiska
inriktning och praktiska politik, torde i stort sett vara hela den
svenska industriarbetarklassens. Ett försök att klargöra de svenska
arbetarnas uppfattning av samförståndsproblemet måste därför bli
liktydigt med ett klarläggande av fackföreningsrörelsens inställning
till detsamma.

Har fackföreningsverksamheten i vårt land hittills främjat eller
motverkat samförståndssträvandena? Den, som iakttagit denna
verksamhet på avstånd och utan att äga kännedom om
fackföreningsrörelsens väsende och metoder, har väl varit mest benägen
att misstänka densamma såsom till sina tendenser
samförståndsfientlig. Både hLstoriskt sett och med hänsyn till förhållandet av
i dag är en sådan misstanke oberättigad. Det är visserligen sant,
att arbetarnas fackliga organisationer erhållit karaktären av
kamporganisationer och att fackföreningsrörelsen såsom ett led i den
socialistiska rörelsen accepterat klasskampen. Men såväl
organisationerna som rörelsen ha å andra sidan alltid räknat med
realiteter när det gällt deras närmast till hands liggande och för dagen
viktigaste uppgift, nämligen att försöka successivt förbättra
arbetarnas ställning på arbetsmarknaden. Den klarseende och
ansvars-kännande fackföreningsmedlemmen har haft klart för sig, att i
lönepolitiken liksom överhuvud taget när det gäller praktisk politik
är det nödvändigt att anpassa sitt handlande efter ’’det minsta
motståndets lag". Han har inriktat sina strävanden på att vinna
bästa möjliga resultat med minsta möjliga kraftförbrukning och
minsta möjliga offer. Han har varit angelägen om att i
organisationen tillförsäkra sig ett ekonomiskt och moraliskt stöd, han har
varit med om att i organisationen skapa ett kraftcentrum med tanke
på att det kunde bliva nödvändigt att bryta motståndet med hjälp
av stridsmetoder, men striden har för honom alltid varit en
nödfallsåtgärd och han har aldrig fört den för dess egen skull. Trots
att arbetarnas fackliga organisationer utåt företett bilden av
stridsformationer, ha de faktiskt alltid varit inställda på att medverka
till och garantera arbetsfreden. Man kan övertyga sig därom
genom att studera deras stadgar, vilka undantagslöst innehålla stränga
bestämmelser, som ålägga medlemmarna och styrelserna att såvitt
möjligt försöka i godo ordna mellanhavandena med arbetsgivarna.
Statistiken över verksamheten bestyrker, att man också allvarligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:13:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1928/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free