Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Hellström, C.: Henri Bergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henbl beägson 337
ståndets förföljelse av allt ursprungligt. Det är det automatiska,
det mekaniserade och då också det likartade, som verkar komiskt.
Skrattet står också i samhällets tjänst, det träffar det, som skiljer
sig från det vedertagna och det är då just stelheten, som synes
samhället misstänkt. Det är därför som typ som Moliéres Alceste
är löjlig.
Bergson är en skarpsinnig tänkare, men hans system är därför
icke logiskt fläckfritt. Många av hans anmärkningar sakna skärpa
och hans framställningar av andra åskådningar är ibland ensidig
och felaktig. Detta gäller t. ex. bilden av den gamla idealismen i
Matiére et Mémoire. Det har sagts, att Bergson har övervunnit den
gamla naturvetenskapliga världsbilden, men detta är knappast riktigt.
Han har visserligen riktat en serie av välgrundade anmärkningar
omot densamma, men den allmännna segern kan knappast sägas
vara hans. Nobelpriset har icke skänkts till ett oövervinneligt
system; ty Bergsons filosofi är icke endast möjlig att övervinna, den
är redan logiskt övervunnen. Bland de tänkare, som
framgångsrikt bekämpat ’’tänkesättet Bergson" märkas flera skandinaviska
forskare, däribland Höffding, Hans Larsson, Adolf Phalén och
Gunnar Oxenstierna. Mycket av det som Bergson har producerat
är också snarare dikt än vetenskap, ett omdöme, som framför allt
gäller det verk, som Bergson själv sätter högst "L’évolution
créa-trice".
Det är väl också skönhetsvärdet i Bergsons system, som skänkt
honom många av de filosofiskt obildade, som troget följt hans spår.
I Paris’ salonger var ju under en tid hans filosofi det allmänna
samtalsämnet. Men sådant kan hända den bäste, i Tyskland fanns vid
en tidpunkt ett liknande intresse för Kants svårförståeliga system,
som ju dessutom är framställt i den mest tunga och otympliga
form. Något betänkligare är det intresse, som Bergson tilldragit sig
ifrån de svärmare och mystici, som njuta av stämningen i en natt,
där alla kor äro svarta och alla kattor grå. Och det kan icke
förnekas, att Bergson har försett alla dessa med argument emot
intellek-tualismen, emot klarheten och förnuftet självt. Men även denna
sak är av mindre betydelse. Ty sådana svärmeandar äro aldrig
förförda utan i sig själva obotliga och Bergson för egen del har
— och däri ligger det tragiska och det mest storslagna i hans
system — bekämpat förståndet med förståndets egna blanka och
skarpa vapen.
22 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
