- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonde årgången. 1928 /
338

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Blomberg, Erik: Sigrid Undset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SIGRID UNDSET

Av ERIK BLOMBERG.



*



SIGRID UNDSET ÄR PROBLEMDIKTARE LIKSOM
Ibsen och sagoförtäljare liksom Björnson. I den stora
medeltidsromanen Kristin Lavransdatter är hon bådadera, där
har hon för första gången lyckats sammansvetsa psykologisk
realism och historisk fantasikonst till ett starkt personligt helt. Även
utan detta verk skulle Sigrid Undset vara en betydande
författarinna, men knappast någon stor diktare.

Hennes tidigare författarskap är helt och hållet präglat av
naturalismen, en naturalism, som ibland kan verka nog så
dogmatisk i sin skrupulösa framställning av miljöernas fulhet och
fattigdom och ännu mer i den omständliga inventarieförteckningen över
hela det själsliga bohaget. Men man förstår att denna
skildringsart svarar mot starka och bestämmande intryck från den yttre
omgivningen och även mot en sida i hennes eget sanningskära och
allvarstunga väsen. Få ha skildrat vardagens tyngd och tristess
med en sådan övertygande sakkunskap som Sigrid Undset. Den
är fylld av gnagande näringssorger, av slit och släp, av sjukdom
och barnskrik. I en av sina ungdomsnoveller berättar hon om sitt
första möte med den gråa nöden, ett besök som liten flicka i en
skomakarverkstad, inpyrd av en sur, beklämmande lukt, med berg
av sängkläder på möblerna och skamsna, flackande ögon i tärda,
förgrämda ansikten. Det är intryck som hon sedan har svårt att
frigöra sig ifrån, hon dras till stadens utkanter, till de fattigas
öden, som hon skildrar med en egendomlig blandning av
medkänsla och intensivt obehag (Fattige skjaebne, 1912). Det finns i
hennes tidigare böcker några alldeles mästerliga utklipp från
Kristianias arbetarkvarter, små mörka fönster, med sjaskigt
silkespapper kring halvvissna krukväxter, unkna, ruvande bakgårdar, där
allt blir skräpigt och grått, t. o. m. den nyfallna snön.

Norskt lynne är inte bara frejdigt mod, sol över vidderna, ett
glänsande skid- och målföre. Det finns mörka prång och dödvatten
i fjällen och fjordarna, där gammalt groll har fastnat och de sjuka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:44:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1928/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free