- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonde årgången. 1928 /
339

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Blomberg, Erik: Sigrid Undset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minnena flyta omkring som halvmurkna vrakspillror. För allt det
instängda, småsnåla, misstänksamma över nordiskt samliv har
Sigrid Undset haft skarpa ögon. Det är något oändligt tröstlöst
och tryckande över hela denna småborgerliga värld, där
människorna trots sina tusen jäktande brödbekymmer ändå få så god tid
att ruva över försuttna fatalier. T. o. m. ungdomen blir ett
martyrium med äresjuka drömmar, halvsvält och garderobssorger (Den
lykkelige ålder, 1908). Det är sekelslutets gråvädersstämning som
går igen med en bottenfällning av ibsenskt tankegrubbel. Trots
rikedomen på friska och levande detaljer, på skarp och omedelbar
verklighetssyn, verka dessa dockhemsinteriörer beklämmande.
Kvinnorna tillhöra en brytningsålder, deras svaghet kräver mannens
stöd, men deras självständighetskänsla och instängda oro få intet
utlopp i hemmens eviga trampkvarnar. Men inte heller
författarinnan själv kan riktigt trivas i den naturalistiska miljön, den
trycker henne som urvuxna kläder, och därför blir hennes konst
på detta stadium så sällan befriande.

I konstnärsromanen Jenny gå människorna omkring märkta av
sina trånga förhållanden utan styrka att slita sig loss från det
förgångna och skapa sin egen framtid. Vinterdagarnas halvmörker
stjäl undan deras motståndskraft, tills de ge vika för sjuka
stämningar och kasta bort sig på halvhet. Som kontrast mot dessa
flytande, formlösa öden har författarinnan målat söderns klara,
konturfasta landskap med den eviga stadens ruiner i fonden. Man
känner hur hon själv andas ut under den vidgade horisonten med
foten på historisk mark.

Redan ett par år före Jenny, som kom ut 1911, hade hon
prövat en annan historisk miljö, den nordiska ättesagans. Viga-Ljot
og Vigdis är direkt inspirerad av de isländska hjältesagorna. Det
kärvt korthuggna språket; karaktärsteckningen och den dramatiska
handlingen ha formats efter gamla mönster. Historien om den
skändade mön och svikna modern är karakteristisk för Undset, men
den trånga stilramen ger ännu inte något rum åt en fördjupad
kvinnopsykologi. Det är först i Kristin Lavransdatter som den
episka formen och den moderna själsskildringen sammansmälta.

Kristin Lavransdatter (1920—23) är ett storverk, där länge
återhållna krafter välla fram. Det är som om författarinnan
äntligen kände sig hemma bland dessa gamla stormansgårdar i
Gudbrandsdalen och med ens får styrka ur själva jorden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:13:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1928/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free