Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Händelser och spörsmål - Presidentvalet i U. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 hIndelseb och spörsmål
mätas med europeiska politiska räknestickor. Denna gång var det knappast
heller partiprogrammen, som stodo i förgrunden, utan snarare de båda
kandidatemas personer. Sällan inträffar det väl att två så utpräglade
personligheter stå emot varandra. Den som gjort valet kan väl sägas vara Al. Smith,
New Yorks förutvarande guvernör. Han gick in för valkampanjen med liv
och själ och troddes ett slag ha gjort intryck långt ’in i de vanligen
republikanska kretsarna, vilket för övrigt också visade sig vid valet. Men han hade
tre egenskaper, som otvivelaktigt lågo honom i fatet. Han var våt, han var
katolik och han hade gjort sin karriär i New York, där den tidigare föga
välkända demokratiska organisationen, Tammany, skött politiken.
Förbudet är inskrivet i Förenta Statemas grundlag och att ändra den
tillhör icke de lättaste sakerna, så väl den är skyddad av garantier och
majoritetsbestämmelser. Att Smith var våt betydde därför i och för sig inte så
värst mycket. Men det demokratiska partiet är sannolikt mindre vått än det
republikanska och han riskerade att förlora på ett håll, vad han vann på
ett annat. Förresten betydde hans våthet ingalunda att han önskade
återvända till de gamla förhållandena. Religionen spelade visserligen officiellt
ingen roll i valkampanjen, men den fördes fram på bakvägar och den talades
om. Hoover var av gammal god kväkarsläkt. Sannolikt drog icke Smiths
katolska tro några röster men den skrämde förmodligen en del av de gamla
demokratiska valmännen i den allt annat än katolska solida södern.
Men givetvis fanns det också andra skiljaktigheter. T. ex. tullarna.
Republikanerna ha i alla tider varit tullvänner och se i tullarna en hjälp för
alla ekonomiska krämpor. Man skyddar en exportindustri med importtullar.
Hur det låter sig göra, är för en i deras politik oinvigd omöjligt att
fundera ut. Smith gick icke in för tullarnas avskaffande, men demokraterna ha
såsom koncentrerade till stater, som ha föga nytta av tullama, varit mindre
stora i munnen i denna fråga och Smith förde ett något försiktigare språk
än Hoover.
Farmarfrågan i västern var en stötesten för republikanerna. Föga
hade gjorts från statsmakternas sida för att hjälpa dem — industrin hade
varit mest gjTinad nation. Smith gick in för en effektiv hjälp genom
för-säljningskontroll av exportkvantiteterna och tvingade motparten att även ge
löften. Resultatet blev att farmama i tillräcklig utsträckning stannade hos
Hoover.
Socialisering av vattenkraften krävdes av Smith. Dessa värden finge ej
släppas ut till privat spekulation utan borde bevaras i statens hand, som hade
att kontrollera utbyggandet och taxornas fastställande, över huvud kan man
säga, att Smith var en aning mer benägen för statens ingripande än Hoover,
som mera renodlat representerar det privata vinstintresset utan hänsyn till dem
som få sitta emellan.
Det som till slut fällde avgörandet var väl dock talet om ’’prosperity’
Det amerikanska näringslivet har genomlevat relativt blomstrande tider under
de senaste åren, då republikanema suttit vid makten och Hoover varit
handelsminister. Det hänvisades naturligtvis ideligen till detta faktum. Smith
replikerade med att peka på att lantbruket hade stora svårigheter och det var
dock tredjedelen av befolkningen, som levde av detta. Förekomsten av 4 mil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
