Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Händelser och spörsmål - Schweiziska nationalrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handelsee och SPÖESMix 381
kare med hälften av mandaten på ett när. De äro representerade i så gott
som samtliga kantoner och tämligen jämnt fördelade.
De fåtaliga liberala demokraterna äro lokaliserade till de franska
protestantiska kantonerna nere i sydväst och representera där högern. Ett mandat
ha de förlorat och ha nu endast sex.
Det tredje stora borgerliga partiet är bondepartiet eller bonde-,
hantverkar-och borgarpartiet. Man hade väntat, att de skulle gå tillbaka i
lantbrukskantonerna, men genom en intensiv propaganda särskilt bland småbönderna
lyckades de hålla ställningen med två vinster och två förluster. Detta parti är
huvudsakligen lokaliserat till de båda stora kantonerna Bern och Ziirich, där
de ha 20 av de 31 mandaten. Alla deras mandat utom två ligga för övrigt
i de tysktalande protestantiska kantonerna. Vid förra valet förlorade detta
ekonomiska klassparti ett antal mandat, vilket förmodades bero på att det
föga tagit hänsyn till de små jordbrukarnas intressen. Nu vill det förefalla,
som om man åtminstone i valagitationen tagit sikte på de mindre jordägarna.
Den lilla socialpolitiska gruppen har förlorat två av sina fem platser,
medan de två partilösa klarat sig genom valens skärseld.
Till stor del beror de borgerliga partiernas valseger på att de i stor
utsträckning gått i allians mot socialdemokraterna, som man fruktade skulle
segla i medvind. Tack vare detta stannade socialdemokraternas mandatvinst
vid ett mandat och det togs från kommunisterna. Man synes emellertid vara
nöjd med utgången, då den borgerliga koalitionen givetvis försatte
socialdemokraterna i en valtekniskt svårare ställning än förut. Socialdemokraterna ha
sina flesta representanter i de norra och västra kantonerna, d. v. s. i de
protestantiska. I de södra och östra katolska delarna av landet äro de mera
sparsamt företrädda och orepresenterade i flera.
Kommunisterna voro förut endast tre man högt och ha nu förlorat en av
dessa tre. De båda kvarvarande äro valda i de båda nordligaste kantonerna,
staden Basel och Schaffhausen.
Schweiz omfattar ju två raser, romaner och germaner, splittrade på två
trosbekännelser, den katolska och den protestantiska. Det kan ha sitt intresse att
se vilka politiska skiljaktigheter, som nu föreligga mellan dem. Man får
naturligtvis därvid ej förbise, att även de geografiska och sociala förhållandena
spela stor roll och kanske den största, men med mera markant skillnad kan
man kanske ändock äga rätt att spåra ett inflytande även av ras och religion.
De katolska kantonerna äro ju emellertid de egentliga alpkantonerna, mera
svårtillgängliga och mindre industriellt betonade, medan de protestantiska ligga
mera öppna och ha mera utvecklad industri.
Nu som förut ha socialdemokraterna den starkaste ställningen i de germanska
protestantiska kantonerna och därnäst och ungefär lika stark i de romanska
protestantiska. Sedan är det ett långt hopp till de tyska katolska och längst
ner på skalan följa de romanska katolska, där socialdemokraterna endast ha
en representant, i Ticino.
Tar man dem efter endast endera indelningsgrunden, finner man, att
socialdemokraterna ha 21 % av mandaten i de romanska kantonerna och 28 % i
de germanska. Här är skillnaden icke så stor. Större blir den om man delar
efter religion. I de katolska ha socialdemokraterna blott 12 % av national-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
