Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Sprengel, David: Voltaire & Rousseau och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voltaire c^ rousseau och samhället 387
utan frälsekaraktär. Av den vetskapen skall han begagna sig. Med
roat, överlägset intresse frågar han någon bredvid sig: ’’Vem är
egentligen den där unge mannen, som talar så högt T’ Och då
Vol-taire vänder sig om, upprepar han, med förstärkt spydighet: ’
’Ursäkta, min herre, men hur är egentligen namnet? Hr Arouet? Hr
de Voltaire?" Somliga påstå, att Voltaire svarat: "Jag är den
förste av mitt namn, och ni den siste av ert." Enligt andra skall
han ha genmält: "Jag är en man, som icke släpar ett stort namn
i smutsen men som förstår att hedra det han bär." Hur den exakta
formuleringen av svaret än har lytt, var dess udd så skarpt vässad,
att den tillrättavisade ursinnigt lyfte käppen till slag, skrikande
att ett dylikt samtal blott kunde fortsättas med prygel. Å sin sida
drog Voltaire då sin värja och skulle kanske ha genomborrat
Rohan-stackaren, om icke Adrienne Leeouvreur passat på att svimma,
varigenom det blir möjligt att för tillfället avstyra vidare bråk.
Endast för tillfället. Fortsättningen på dessa preludier, som för
övrigt i det hela relateras litet olika, blir verkligen, att chevalieren
låter en binga lejt folk verkställa ett gement, handgripligt överfall
på Voltaire, varefter Voltaire med hopbiten energi övar sig i
vapnens bruk samt gör allt vad han kan för att få chevalieren att
svara med sin person och stå för några värjstötar. När utmaningen
äntligen antages, har den fege Rohan i förväg förvissat sig om att
det sker riskfritt, i det att hans släktingar tätt intill tronen dragit
försorg om Voltaires omedelbara häktande och insättande (för andra
gången) på Bastiljen; varifrån han först utsläppes efter ett par
veckor, sedan han förbundit sig till att låta sig eskorteras till Calais
och överföras på ett fartyg med destination till England.
När franske konungens fästningskommendant Condé den 2 maj
1726 får order av ministern för Paris hans kunglig höghet hertigen
av Bourbon att ledsaga den fejdlystne Voltaire till
inskeppnings-platsen till den landsflykt, som är ämnad att göra honom ofarlig
för sådana rikets och ridderskapets praktblomster som procentaren
Rohan, har Jean Jacques Rousseau ännu icke fyllt fjorton år.
Följaktligen kan den lille Jean Jacques Rousseau icke ännu vara
synnerligen skickad att inlåta sig på några jämförliga kraftmätningar
med några lika imposanta representanter för samhällets bevarande
och respektbjudande klasser, därest så nobla representanter över
huvud stått att uppdriva i den lilla enkla patriark-, filister- och
pastorsrepubliken Geneve, där han fötts och fortfarande dväljes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
