Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Sprengel, David: Voltaire & Rousseau och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voltaire c^ rousseau och samhället 407
toLska präster soin käraste gäster och där han dessutoni hade
kalviniststadens pastorskaftaner och hycklande spetsborgare nästan inom
synhåll. Skillnaden är dock, att Voltaire, allt "änder det han
skenbart gjorde sig beroende av andra, vann oberoendet, under det att
Roussean, tack vare särskilt Le Vasseiir, blev på det pinsammaste
sätt avhängig av allt det han i sin kamp för oavhängigheten hade
sökt undvika.
Men mitt i den sjudande förbittring, för vars uppnående
Rousseau på grund av sin passivare, godlyntare läggning kanske likväl
mera än Voltaire behövde ett ständigt verkande irritament, förnam
han ännu hän mot livets slut, och i trots av sin motvilja mot de
moderna italienarna, alltjämt en stark saknad efter sitt gamla Venedig,
icke efter Geneve, och han befinnner sig, om icke i Geneve, så
åtminstone i ett schweiziskt land, när han så sent som i början av 1765
skriver till en av dessa förnäma beskyddare, vilka han i motsats till
Voltaire aldrig kunde undvara: "Helst skulle jag vilja återvända
till Venedig... Venedig, som jag redan känner och vars klimat och
inkvisition äro mildare än de i Schweiz.’’
Schweizarna hade han vid denna tidpunkt kommit att avsky ännu
långt mera än vulgäritalienarna.
5.
Till landsflyktingekaraktärens karaktäristika hör icke bara
förbittringen utan också glädjen, förtjusningen över det i exilen sedda
och upplevda: det skrytsamma, triumferande framvisandet av
främmande resebagage.
Med skadeglatt glupskt väderkorn gjorde klädeshandlarättlingen
Voltaire ackvisitioner av alla sådana produkter inom nyare och äldre
engelsk litteratur och intellektualism, som kunde passa till import för
att sedan vid återkomsten trycka ned de inhemska varorna på den
andliga marknaden i Frankrike; framför allt kom, inom den religiösa
och politiska branschen, den forne aristokratlibertinen tillbaka med
en smula av den brittiska kapitalistklassens dristiga, gåpåaraktiga,
cyniska, men rikemansmyndiga och respektabilitetsomgivna solida
liberalism, som fördomsfritt vräkte varje hindersam tradition och
gränsmur, men vars utilistiska djärvhet ändå var närmast släkt med
den kommersialism, som redan sträckte hårda famntag mot alla
kontinenter och imperier. I hela sin andliga uppenbarelse hade han,
efter kvasi-vicomtepiruetterna i parisiska salonger och klädloger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
