Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Kämpe, Alfred: Föreningsrättsstriden i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENIiNGSRÄTTSSTRIDEN I
NORRLAND.
ETT TRETTIOÅRSMINNE.
Av ALFRED KÄMPE.
’’Kamratkänslan, samkänslan med andra växeri Den
enskilde märker, att hans handel och vandel under och
utom arbetet, hans duglighet, flit, självbehärskning och
sparsamhet blir av betydelse för långt flera än honom själv.
Det bildas så att säga en etisk sfär omkring honom, en stor
familj av vilken han känner sig som medlem. Han lär att
känna och förstå broderskapet, som förr nästan glömdes för
’frihet och jämlikhet’. Han lär att underordna sina egna
intressen under de gemensamma. Och han får genom de
gemensamma erfarenheterna och genom den överblick över
handels- och fabriksförhållanden, som bestämma
fackföreningarnas politik, en klarare uppfattning av arbetarnas
ställning till andra samhällsklasser, och lär att bättre känna sina
rättigheter och plikter som samhällsmedlem.’’
Harald Eöjfding:
^FTER TRAGEDIN I SUNDSVALL ÅR 1879 VORO
AR-f ^ betarna inom därvarande sågverksdistrikt, för övrigt utefter
^^ hela kusten i Norrland, länge djupt missräknade och
nedslagna över motgången då. Deras krav, motiverade av nödläget,
hade varit så mänskligt rättfärdiga, tyckte de, att deras rättskänsla
djupt kränktes över sågverkspatronernas surmulna uppsyn, för att
inte säga omedelbart avvisande hållning, helst som riksdagens
kamrar genom ett tremiljonerslån visat sin redobogenhet att bistå den
under lågkonjunkturer kämpande trävaruindustrin och dess
arbetare. Men annat fingo de svältande och sangviniska erfara, så
snart de genom att nedlägga arbetet vågade understryka sin viljas
mening, att de behövde bröd. Såväl arbetsgivarna, representerade av
Sundsvalls Trävaruexportförenings ordförande, konsul G. P.
Braa-then, som statsmakterna, närmast företrädda av konung Oscar II
och landshövding Curry Treffenberg i Härnösand, visade bort dem.
Det borgerliga samhällslejonet, som sällan har en utpräglad mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
