Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Kämpe, Alfred: Föreningsrättsstriden i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENING SftÄTTSSTRlDEN 1 NORRLAND 445
varandra allt som möblerna buros ut.’’ Likadant var det vid övriga
sågverk, där arbetsgivarna höllo bostäder, och vräkningar
förekom-mo från och med den 25 till och med den 30 april. Därjämte
utsläpptes från verkskontoren små tryckta häften med sådana titlar
som: ’’Avskedade arbetare vid Kubikenborg’’, "Avskedade och
vräkta arbetare vid Karlsvik" o. s. v. Det var en samhällsmerit,
värd kunglig medalj, att vräka — och vräkta arbetare mottogos inte
vid övriga verk i Norrland. En del namn hade placerats en ä
två stjärnor framför; det betydde, att de tillhört ledningen. De
tvåstjärniga voro särskilt farliga. Som motdrag etablerades
slutligen blockad, men på grund av transportarbetarnas vankelmod på
åtskilliga håll blev den utan verkan.
Men ute i landet väckte föreningsrättsstridema i Norrland och
Halland — det var samtidigt konflikt i Oskarsström — stor
uppmärksamhet och indignation. Samhällets politiskt och kulturellt
mest betydande personligheter uppträdde till arbetarklassens
försvar på skilda håll, men vad betydde väl det mot kapitalets
företrädesmän i norr och söder. Ingenting! I Malmö-Tidningen skrev
exempelvis den moderat-liberale Gustaf Gullberg i maj månad:
’’Arbetsgivarna kunna icke vara blinda för det orimliga i, att dem för all
framtid skulle beskäras a-ätten att bestämma över arbetsvillkoren här i landet,
arbetarna alldeles oåtsporda. Men det ligger i öppen dag, att det är denna
rätt de nu försvara med näbbar oeli klor, både i Halmstad och Sundsvall; vid
våra verk bestämma vi själva, och de arbetare, som ej äro nöjda med villkoren,
må söka sig till annan plats. Enas vidare arbetsgivarna över hela landet om
vissa gemensamma bestämmelser, såsom förbud mot att tillhöra föreningar av
ett eller annat slag eller ungefär vad som helst, skulle arbetarna stå
fullkomligt maktlösa och utan prut vai’a underkastade dessa fordringar för att
överhuvud taget någonstädes lerhålla anställning i arbete.’’
I Stockholm utsände intelligensen ett upprop, såväl till
föreningsrättens försvar som i fråga om ekonomiskt understöd åt framförallt
de vräkta, undertecknat av trettiotvå kända namn, bland vilka man
kan nämna: S. A. Hedin, Fridtjuv Berg, David Bergström, Magnus
Höjer, Curt Wiallis, A. V. Styrlander, Karl Staaff, Per Hallström,
Gustaf af Geijerstam och eTonas Stadling m. fl.
"Arbetsgivarnas angrepp", heter det däri, "är riktat mot en av de
viktigaste mänskliga rättigheter, den att genom sammanslutning i föreningar verka
för gemensamma mål i de lagliga former, som föreningarnas medlemmar själva
anse mest tjänliga. Efter vår övertygelse kämpa de kroppsarbetare, vilka nu
uppbjuda alla sina krafter för att värna sin föreningsrätt, därigenom också en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
