Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Lindhagen, Anna: Religionsundervisningen i skolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIONSUNDERVISNINGEN I
SKOLORNA,
Av ANNA LINDHAGEN
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG ANGÅENDE
VID-J ) gad rätt till utträde ur svenska kyrkan, som avgivits av
—^^ 1925 års religionsfrihetssakkunniga år 1927 medtager även
förslag om, huru de, sam sökt utträde ur svenska kyrkan, skola
få rättighet att vinna dispens för sina barn att deltaga i den
officiella religionsundervisningen.
Det är emellertid till ett allt annat än tankefrihetsbefordrande
resultat de sakkunniga kommit, ity att den föreslagna
bestämmelsen lyder som följer: — "T^onungen äger, på ansökan av
trossamfund med en från grunderna för de allmänna skolomas
religionsundervisning väsentligen avvikande åskådning och efter prövning
av grunderna för den religionsundervisning, som enligt ansökan
skall meddelas, giva samfundets medlemmar rätt att i skolomas
ställe ombesörja barnens religionsundervisning/’ — Man letar
fåfängt efter någon bestämmelse för sådana, som utträtt ur kyrkan
och ej övergått till eller bildat annat trossamfund. Huru skola
dessa bete sig? För dem förefinnes ingen soan helst rättighet att
ordna för sina barns undervisning i överensstämmelse med deras
egen uppfattning. De religionsfrihetssakkunniga utgå således
ifrån att det antingen icke existerar vare sig religiösa människor
utan gemensamt antagna fastslagna trossatser eller icke-religiösa
individer eller att dessas existens visserligen är de sakkunniga
bekant men att de dock icke böra ha religionsfrihet i fråga om sina
barns uppfostran. Det senare borde icke kunna vara fallet, då
kommittén ju tillsattes såsom religionsfrihetssakkunniga. Alltså
återstår närmast den förra möjligheten, d. v. s. att kommitténs
medlemmar antmgen icke känna till eller uppenbart negligerat de
tidsrörelser, som bära fram en religiös förnyelse med frigörelse från
gammal religiös bundenhet, liksom de icke fåtaliga, som ej av
ytlighet utan snarare av vördnad inför ting, om vilka de anse det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
