Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Möller, Gustav: Fackföreningsrörelsen och lönenivån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fackföreningsrörelsen och lönenivån 489
Arbetarnas Nominell
årsinkomst löneökning
1927 1913 = 100
Sprängämnesfabriker ..........................2,803 219
Konstgödningsfabriker ........................2,912 199
Päls- och skinnfabriker ......................2,923 216
Hattfabriker ..........................................3,044 196
Elektriska verkstäder ..........................3,056 270
Slakterier ................................................3,104 238
Kvarnar ..................,............3,111 236
Skrädderier ............................................3,267 219
Kraft-, belysnings- o. vattenverk ... 3,268
Åkerier ....................................................3,394 261
Pressjästfabriker ..................................3,507 262
Bagerier ..................................................3,564 253
Bryggerier och läskedrycksfabriker.. 3,583 239
Tobaksfabriker ......................................3,658
Grafisk industri ..................................3,676 231
Spårvägar ..............................................3,937
Guld- och silvervarufabriker ..............3,941 239
Gruvor i norra Sverge ......................5,042 258
’Ett studium av denna tabell ger vid handen, att lönenivån inom
den svenska industrin är mj^-cket ojämn, växlande emellan 2,052 kr.
om året för arbetarna i de skånska kolgruvorna och 5,042 kr. i de
norrländska järnmalmsgruvorna. Man kan do»ek icke avläsa någon
tydlig tendens till högre eller lägre löner inom olika industrier
efter linjer, som tillåta någon principiell indelning.
Försök att draga en gräns mellan lönenivåerna å ena sidan inom
hemmamarknadsindustrin och å den andra inom exportindustrin!
Det går inte. Byggnadsämnesindustrin — en typisk
hemmamarknadsindustri — betalar sämre löner än pappersmasseindustrin som
är en typisk exportindustri. Den elektriska verkstadsindustrin, som
med framgång konkurrerar på världsmarknaden och själv är
utsatt för konkurrens på hemmamarknaden, betalar bättre än sådana
industrigrenar som byggnadsämnesindustrin, tändsticksindustrin,
snickerifabrikerna, skofabrikerna och gummiindustrin.
Eller försök att avväga lönenivån efter levnadskostnaderna! Där
upptäcker man heller ingen regel. Sågverksindustrin, vars
huvuddel är förlagd till Norrland, betalar sämre än
konstgödningsfabrikerna oieh pappersindustrin, vilka i varje fall icke äro belägna å
dyrare orter.
Försök slutligen att tillämpa principen om industriernas ekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
