Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Möller, Gustav: Fackföreningsrörelsen och lönenivån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 gustav möller
Sådan har den svenska fackföreningsrörelsen av ålder varit.
Bredvid de avgörande oich i sanning märkliga resultat, som denna
fackföreningsrörelse åstadkommit för sina medlemmar, förblekna de
enstaka missgreppen och en och annan mindre tilltalande men också
föga utvecklad tendens i osund riktning till obetydliga
skönhetsfel på ett mäktigt och storslaget instrument för det allmänna
välståndets höjande.
Det är visserligen sant att deflationskrisens häftighet förhindrade
lönerna att falla i samma takt som varuprisen, men lönemas fall
skulle icke ha kunnat stoppas så tidigt som skedde, om icke
fackföreningsrörelsen haft tillräcklig kraft. Och det skulle alldeles icke
ha varit möjligt att vända uppåt igen omedelbart efter krisen, om
fackföreningsrörelsen stått på svaga fötter. Allt detta synes vara
så klart, att man icke borde behöva orda därom. Vad
fackföreningsrörelsen betyder för arbetarklassen, framstår kanske allra
vältaligast i de lika ständiga som vanmäktiga borgerliga angreppen mot
den fruktansvärda ’Tackföreningstrusten". Ty dessa angi^epp äro
sannerligen icke motiverade av någon omtanke om arbetarklassen,
dess frihet eller dess levnadsstandard, utan av grämelse över att
arbetarna genom sin fackföreningsrörelse med så stor framgång
lyckats tillvinna sig inflytande på de arbetsvillkor, under vilka
de skola arbeta, och tvärt emot alla ’Vetenskapliga" bevis för
omöjligheten därav tillkämpa sig en ökad andel av industrins
avkastning.
Hur mycket den svenska fackföreningsrörelsen vuxit i styrka till
och med mitt under den värsta krisen kan om icke helt, så dock
i någon mån framgå av Landsorganisationens medlemssiffror från
högkonjunkturens toppår strax efter fredsslutet i världskriget.
Landsorganisationens
. Är medlemsaatal
1919 ............... 258,996
1920 ............... 280,029
1921 ............... 252,361
1922 ............... 292,917
1923 ............... 313,022
Landsorganisationens
År medlemsantal
1924 ............... 360,337
1925 ............... 384,617
1926 ............... 414,859
1927 ............... 437,974
Landsorganisationen har alltså under åren 1919—1927 ökat sitt
medlemsantal med 178,978 eller nära 63 %.
Dessa siffror angiva visserligen icke exakt fackföreningsrörelsens
tillväxt, ty Landsorganisationen har under perioden sett sitt med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
