Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Wigforss, Ernst: Spararen, slösaren och den arbetslöse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 ebnst wigfokss
är att bilda ’’persoailigf’ kapital. Hälsa och välbefinnande öka
arbetets effektivitet. De höga lönernas ekonomi. O. s. v.
Betydelsen av denna sistnämnda synpnnkt kan ju inte gärna av någon
helt bestridas, men marginalen för skiftande meningar måste bli
ganska bred. Den ene är böjd för att tillskriva alla möjliga
åtgärder till standardens höjande en sådan indirekt
prodnktionsfräm-jande verkan, medan den andre tror att gränsen praktiskt taget
är nådd, då man avhjälper den rena nöden och hindrar
-ungdomen från att växa upp till analfabeter. Om för de breda lagren
bara de rent elementära konsumtionsbehoven blivit tillfredsställda,
anses sparsamheten och kapitalbildningen ur ekonomisk synpunkt
inte kunna drivas för långt. En konsumtion^egränsning måste
leda till skapandet av mera produktionsmedel, därigenom till en
ökning av samhällets produktionsförmåga och av samhällets
materiella rikedom.
Vare sig man lutar åt den ena eller andra sidan i denna
kontrovers, håller sig meningsbytet till frågan om hur konsumtionen
påverkar de producerande människornas effektivitet. Det berör inte
problemet om hela den ekonomiska mekanismen och hur den kan
påverkas av ’’konsumtionens’’ och "sparandets" inbördes
förhållande. I båda fallen går man ut ifrån att produktionen löper mer
eller mindre för fullt, oberoende av om det som produceras är i
större utsträckning materiellt kapital eller konsumtionsvaror och
tjänster, som direkt ge en högre levnadsstandard. Den trevlige
slösaren har ingen plats i någooidera sidans ekonomiska världsbild.
Det brukar emellertid finnas en kärna av sanning i alla gamla
villfarelser. Konsten är bara att skala ut den. Man riskerar att
få med bra stora delar av det onjutbara omhöljet. Helt nyligen
har det ansetts lönande att till svenska översätta en bok om
Amerikas välstånd, som nästan skulle kunna kallas för ett slösarnas
evangelium. Hemligheten i detta välstånd söker nämligen
författaren i de amerikanska affärsmännens förmåga att få folk att
konsumera i stället för att spara. Ståndpunkten är ju inte ny.
Affärsmannen har alltid av sitt läge bibringats just den synen på
det ekonomiska livet. Att producera är ingen konst. Att
producera på det mest effektiva sätt, med de modernaste metoder och
allt mera fulländad organisation, det kan man lugnt överlämna
åt teknikens män, på vilka det inte finns någon brist. Men hur
skall man få varorna sålda? Denna stadigt svällande ström av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
