Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1929 - Händelser och spörsmål - Folketingsvalet - Lettlands sejm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Branisnæs, handelsminister Hauge, inrikesminister Dahlgaard, socialminister
Steineke, justitieminister Zahle, trafikminister Friis-Skotte, jordbruksminister
Bording, undervisningsminister Borgbjerg och kyrkominister Dahl. Av dessa är
Munch, Zahle och Dahlgaard radikaler och de övriga socialdemokrater.
Samtliga socialdemokraterna var även medlemmar av den förra socialdemokratiska
ministären, fast delvis som chefer för andra departement. Zahle var chef för
den radikala regeringen under hela kriget och den nuvarande radikale ledaren
Munch då försvarsminister. Helt ny är således endast inrikesministern.
Den nya regeringen har visserligen majoritet i folketinget men för att
genomföra sina förslag behöver den också majoritet i landstinget, Danmarks första
kammare, och där sitter högern och venstre med en knapp majoritet.
Landstinget kan ej heller upplösas utan omständliga arrangemang. Sedan folketinget
antagit ett lagförslag skall det tre månader före riksdagens slut föreläggas
landstinget. Förkastas det och gemensamt utskott ej kan ena tingen och
folketinget efter ordinarie nyval åter antar förslaget vid lagtima session och
tillställer landstinget det, kan landstinget upplösas, om det ej heller då antar
förslaget. Dessutom kan landstinget upplösas, om en grundlagsändring antagits
av båda tingen. Det är dock ganska sannolikt, att venstre i landstinget ej
kommer att stå orubbligt utan gå med .på regeringsförslaget, åtminstone har
man redan hört venstreröster för en dylik lösning. Förutom avrustningsfrågan
kommer antagligen regeringen att gå in för åtskilliga social- och näringspolitiska
reformer, men tullarna kan man förmodligen anta ej bli aktuella, tack vare
regeringens ’ ’t adikaliser ing’’.
Lettlands
se/m.
För några månader sedan förrättades val till sejmen i Lettland,
landets riksdag. Lettland utgör den mellersta av de tre nya
baltiska staterna och har en folkmängd av omkring 2 milj., varav gott
och väl ön sjättedel bor i huvudstaden Riga.
Större delen av befolkningen utgöres av egentliga letter, men dessutom
förekommer omkring 10 .procent ryssar, 5 procent judar, och några procent av
vardera tyskar och polacker. Religiöst är splittringen större. Omkring V6
bekänner evangelisk-lutherska läran, nära en fjärdedel är romerska katoliker och
därjämte finnes ett antal grekiska katoliker, gamtmaltroende och som nämnt
judar.
Dessa förhållanden har skapat ett icke föraktligt antal lettiska partier.
Utom de mer eller mindre vanliga politiska skiljelinjerna grupperar sig nämligen
de lettiska valmännen även efter tro och ras. Det gör, att den partipolitiska
orodan vid första påseendet förefaller ganska hopplös.
Sejmen består av 100 ledamöter, som utses efter allmän rösträtt och med
användandet av proportionella val. Landet är indelat i fem valkretsar, varav
Riga utgör e<n.
Dessa 100 ledamöter är uppdelade på ej mindre än 24 partier och det kan
då ej rimligtvis bli så värst många på vart parti. Skillnaden mellan olika
varandra närstående grupper kan då ej heller bli så värst stor och för en
utomstående tämligen svår att konstatera. Man kan emellertid slå ihop partierna i vissa
större förband och på så sätt få det hela en smula mera överskådligt. Följande
190
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
