Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
BERTIL STERNER
nomiskt och politiskt-rättsligt samhällsliv äro tvenne olika arter av
samhällsliv, och om ekonomin kan leva sitt liv oberoende av staten,
måste vi då ej fråga oss, vilket av dessa är det ursprungligaste och
för allt samhällsliv och för all kultur betydelsefullare? Och var
det icke i denna brytningstid, i denna absolutismens och
merkantilismens och de feodala kvarlevornas undergångsperiod, i denna den
nationalekonomiska vetenskapens uppkomstperiod en mycket
närliggande tanke, att ekonomin är det primära och rätteordningen det
sekundära uti samhällslivet/’ (Steffen: anf. arb. sid. 236.)
Det var den tidsandan och den miljön, som bragte den
materialistiska historieuppfattningen hos Marx att mogna.
Schematisk översikt av teorin hos Marx.
Begreppsbestämningar.
Den materialistiska historieuppfattningen har fått sitt klassiska
uttryck i förordet till Marx’ "Zur Kritik der politischen
Oekono-mie’\ För att få en första inblick i teorin torde det vara
fördelaktigast att här återge de viktigaste satserna i berörda passus. Marx
skriver så: "I den samhälleliga produktionen av sitt livsuppehälle
ingå människorna bestämda, nödvändiga, av deras vilja oavhängiga
förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvara ett bestämt
utvecklingsskede av deras materiella produktivkrafter. Totaliteten av
dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska
struktur, den reala grundval, på vilken vilar en politisk och juridisk
överbyggnad, och vilka motsvaras av bestämda samhälleliga
medvetenhetsformer. Sättet för det materiella livets produktion
betingar den sociala, politiska och andliga livsprocessen över huvud taget.
Det är icke människornas medvetande, som bestämmer deras
tillvaro, utan snarare deras samhälleliga tillvaro, som bestämmer deras
medvetande. På ett visst stadium i sin tillvaro råka de materiella
produktivkrafterna i samhället i konflikt med de förhandenvarande
produktionsförhållandena, eller, vilket endast är ett juridiskt uttryck
för samma sak, med de egendomsförhållanden, inom vilka de
hittills rört sig. Från att vara utvecklingsformer för
produktivkrafterna förvandlas dessa förhållanden till fjättrar för desamma. Det
inträder då en period av social revolution. Med förändringen av
den ekonomiska grundvalen omvälver sig hela den oerhörda
överbyggnaden i långsammare eller snabbare tempo."
I några få koncentrerade satser har här Marx på ett mästerligt
sätt sammanträngt de grundläggande principerna i sin teori om
den materialistiska historieuppfattningen. Vi vilja med detta citat
som utgångspunkt något närmare granska innehållet i det marxska
tankesystemet.
För att förstå tankegången måste vi först och främst göra till vår
uppgift att utreda vad Marx egentligen menar med uttrycket "pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
