Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Sterner, Bertil: Den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MATÈRtALlSTIStfA HISTORIEUPPFATTNINGEN 275
duktivkrafter". I hans skrifter sakna vi en närmare definition på
detta begrepp. Marx synes ha brukat ordet i flera olika, ja till och
med motsägande betydelser. På det hela taget synes dock Marx
med produktivkrafter ha förstått produktions- och samfärdsmedel,
men ofta använder han uttrycket för att beteckna något mycket mera
omfattande och obestämt. M. Tugan-Baranowsky har i sitt arbete
"Theoretische Grundlagen des Marxismus" påpekat det faktum, att
om bland produktivkrafterna inbegripas — vilket icke direkt står
i strid med andemeningen hos många av Marx’ yttranden — rent
"ideologiska" faktorer, såsom andliga, intellektuella och kulturella
företeelser, förlorar Marx’ historiematerialism fullkomligt sin
materialistiska och ekonomistiska kärna, och gränsen mellan
materialistisk och idealistisk historieuppfattning suddas ut.
Det är dock obestridligt, att Marx företrädesvis använt ordet
produktivkrafter för att beteckna produktions- och samfärdsmedel.
Sålunda se vi i "Das kommunistische Manifest" hur Marx
tillskriver bourgeoisin skapelsen av "jättelikare och kolossalare
produktionskrafter än alla föregående generationer tillsammans". Och
därefter följer en uppräkning av dessa produktionskrafter:
"naturkrafternas underkuvande, maskinerna, kemins användning i industri
och åkerbruk, ångbåtarna, järnvägarna, den elektriska telegrafen,
uppodlandet av hela världsdelar, flodernas utgrävning för sjöfart,
ur marken framstampade hela befolkningar..."
Den framstående svenske marxforskaren Axel Hägerström har i
"Social teleologi i marxismen" försökt sig på en uppräkning av
marxismens ’ ’utslagsgivande produktivkrafter" och kommer till
följande resultat: arbetsverktyg, råämnen, samfärdsmedel,
produktionssättet efter dess tekniska sida, människans fysiologiska natur,
yttre naturbetingningar och slutligen marknadens omfång (ökning
eller minskning i densamma kan medföra ökning eller minskning
i samhällets ekonomiska verksamhetssfär och därmed också ökning
eller minskning av dess materiella existensbetingningar).
Hägerström vill också göra gällande, att marxismen räknar den naturligt
psykiska förmågan såsom bihang till den fysiologiska naturen och
därmed till de materiella produktivkrafterna. Något försök att
närmare precisera "den naturligt psykiska förmågan" gör dook
icke Hägerström. Kanske förblandar han "marxismen" med Marx’
egna åsikter — ett fel, som Hägerström icke ensam har gjort sig
skyldig till.
Då vi nu i någon mån klarlagt betydelsen av ordet
produktivkraft, kunna vi gå vidare i vår undersökning. Produktivkrafterna,
betonar Marx som vi sett, bestämma produktionsförhållandenas
gestaltning och samhällsstrukturen över huvud. Handkvarnen
motsvaras av ett samhälle med feodalherrar, ångkvarnen av ett
samhälle med kapitalister. Marx hävdar sålunda, att tekniken är den
fundamentala kraften inom samhällslivet, som spränger alla
hävdvunna former av sociala relationer och skapar nya sociala förhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
