Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 31 dec. 1932 - En teknikers syn på arbetslöshetsfrågan. Av Folke Nordlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en nödfallsutväg, som varken kunnat tillfredsställa de arbetslösas
behov eller de samhällsekonomiska synpunkterna. Understöden ha i
regel varit knappa, men ändå på grund av sin omfattning verkat
betungande på statsfinanserna.
I vårt land har man som bekant i större utsträckning än
annorstädes gått in för att anordna allmänna arbeten för de arbetslösa,
de s. k. nödhjälps- eller reservarbetena. Denna metod ger de
arbetslösa mera, och det av dem utförda arbetet ger samhället valuta
för de utlagda penningarna.
Dessa reservarbeten, vanligen väg- eller skogsarbeten av olika slag,
utgöra i regel sådana arbeten, som eljes skulle ha uppskjutits till en
senare tidpunkt eller rentav icke alls kommit till utförande, om de
icke just ansetts lämpliga som sysselsättning för de arbetslösa. De
"varor", som här produceras, äro alltså av skäligen tvivelaktig nytta.
Man har emellertid anledning anse, att det i en kristid som denna,
då levnadsstandarden hos de breda lagren måst avsevärt sänkas på
grund av desorganisationen i det ekonomiska livet, bör betraktas som
ett grovt slöseri med den tillgängliga arbetskraften, om denna
användes för andra ändamål än till framställning av för befolkningen
nödvändiga konsumtionsvaror eller andra artiklar, som på
världsmarknaden lätt kunna utbytas mot sådana varor. Ty endast en sådan
produktion kan åter höja levnadsstandarden, som ingenting annat är
än mängden varor, som i genomsnitt genom de invecklade
ekonomiska processerna i samhället tilldelas varje individ i detsamma.
Detta torde vara den viktigaste invändning man kan göra mot de
nuvarande reservarbetena. Den väger desto tyngre, ju mera
omfattande arbetslösheten är, och ju mer befolkningens
försörjningsmöjligheter blivit beskurna av krisen.
En sådan produktion av konsumtionsvaror eller lätt realiserbara
exportartiklar, som här åsyftas, ombesörjes emellertid i vårt
nuvarande samhälle av de enskilda, av privatpersoner eller aktiebolag
ledda företagen inom vår industri och övriga näringar. Denna
produktion kan icke i en handvändning övertagas och nyorganiseras av
staten. Däremot kan den stödjas och utvidgas i mån av behov, om
staten lämnar ekonomiskt understöd till de enskilda företagarna i
näringslivet, mot villkor att dessa sysselsätta flera arbetare än förut.
Det ligger ingenting orimligt i denna tanke. Det kan visserligen i
och för sig synas egendomligt, om staten skulle understödja
arbetsgivaren i stället för de arbetslösa direkt i ekonomiskt tryckta tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
