Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 31 dec. 1932 - Händelser och spörsmål - Belgiska valen - Småpartierna i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Händelser och spörsmål
kommer den att främst baseras på tillskott från de mindre bärkraftiga i
samhället. Något sådant kunde man ju inte gärna tala om så länge det
gällde att värva just dessa befolkningslagers röster.
Socialisterna vunno som sagt omkring 60,000 röster och tre mandat,
men de stå i alla fall och stampa på ungefär samma fläck som de gjort
under många år. Redan 1919 hade de ungefär lika många procent av
rösterna som framgår av denna lilla översikt:
Röster o/o Mandat
1919 .............................. 643,000 36,5 70
1921.............................. 660,000 34,0 68
1925 .............................. 820,000 39,5 78
1929 .............................. 805,000 36,0 70
1932.............................. 865,000 37,0 73
Det sammanhänger givetvis till någon del med kommunisternas
uppträdande, men de spela som sagt dock än så länge en endast obetydlig
roli. Vidare beror det på den nämnda anslutningen av många ’katolska
arbetare till det katolska partiet, vilket förresten medför att detta parti
icke är så alldeles enhetligt, utan har en mera demokratisk flygel och en
mera konservativ. Det går således två stora skiljelinjer i belgisk politik^
Den ena följer den vanliga gränsen mellan olika sociala grupper, delar
valmännen i höger och vänster, den andra följer däremot trons märten
och delar in i ’katoliker och icke-katoliker. Tills vidare har den sista
gränslinjen varit den dominerande, men när den en gång brytes, ’kommer
styrkeförhållandet att bli ett annat.
Omedelbart före nyvalen avgick den katolsk-liberala
koalitionsregeringen Rerikin för att bereda rum åt en s. k. stor koalition under
Broque-ville, med en massa f. d. premiärministrar och andra kända namn, vilken
dock endast hade till uppgift att genomföra valet. Efter valet har åter
en ny regering bildats, men den står fortfarande under ledning av
katoliken Broqueville och består också fortfarande av en koalition mellan
katoliker och liberaler. Någon ändring i den förda politiken har man
därför näppeligen anledning att vänta.
Småpartierna Det går sa’kta med meddelandet av vilka röststyrkor de
i Amerika. olika småpartierna uppnått vid presidentvalet i Amerika.
Ännu föreligger inte något definitivt resultat men
någotsånär ’kan man dock få en överblick av läget.
Man ’kan just inte säga, att de amerikanska socialisterna gjort något
mera uppseendeväckande val. Ingen hade ju visserligen trott dem om att
’kunna få några socialistiska elektorer valda, men både de själva och
andra hyste dodk förhoppning ojm att röstsiffran skulle passera
miljon-stredket och kanske nå nära det dubbla. Så mycket kan nu sägas, att
man idke nådde ens den första miljonen. Enligt de sista uppgifterna
s’kulle partiet ha stannat vid omkring 900,000. Kända äro nämligen blott
"875,000, men en så pass stor stat som Texas har ännu ic’ke rapporterat
och från åtsjilliga andra äro uppgifterna icke fullständiga. Det vill säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
