Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 31 dec. 1932 - Händelser och spörsmål - Den engelska arbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och slutar på nästan samma siffra som den varifrån man utgick.
Ökningen är endast 0,7 o/o, vilket i absoluta tal svarar mot mellan 68 och
69,000 personer.
Utvecklingen är naturligtvis olika inom olika industrier. Medan
somliga visa en oerhörd ökning av arbetslösheten, kunna andra visa upp
en icke obetydlig ökning av de sysselsatta. Genomsnittligt var som synes
förhållandet mellan de båda indexserierna gynnsammast år 1929.
Värst utsatt har gruppen gruvindustri varit. Arbetslösheten uppgick
’1923 till 2,6 o/o men hade i år stigit till 40,7 o/o. Mellan 1923 och 1929
minskades antalet sysselsatta med nära 300,000 och under de sista tre
åren ha ytterligare nära 275,000 blivit utan arbete där. Sammanlagt är
det således nära 575,000 personer mindre sysselsatta i denna
industrigren. Inom en speciell industrigren som skeppsbyggnadsindustrin är
dock arbetslösheten nu ännu större och uppgives till 62,9 o/o, en ökning
från 44,1 o/o år 1923.
Inom den egentliga industrin, byggnadsverksamheten och ett par andra
mindre grupper ökades de sysselsatta till 1929 med omkring 705,000
personer men därefter har depressionen medfört en minskning med
895,000, så att nettoresultatet för hela perioden slutar med siffran
190,000 färre sysselsatta. Värst ha textil-, järn- och stål-, mekanisk
verkstads- och automobilindustrierna drabbats.
Att det trots detta dock blir en nettoökning beror på sådana
verksamhetsgrenar som kommunikationerna, gas-, vatten- och
elektricitets-distribution, handel, försäkring, allmän tjänst o. dyl. Där blevo 625,000
fler personer sysselsatta intill 1929 och därefter ytterligare 205,000
eller sammanlagt 830,000. Slår man samman alla får man den ovan
angivna siffran 68—69,000 för nedgången.
Sett i sin helhet ha kvinnorna mindre drabbats av arbetslösheten äu
männen. Det beror därpå, att det främst är industrier med män anställda,
som träffats av depressionen. Av försäkrade personer med arbete
uppgingo kvinnorna 1923 till 27,4 o/o, 1929 till 28,5 o/o och i år till 30,3 o/o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
