- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
101

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - Den röda armén. Av Walter Sjölin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


DEN RÖDA ARMÉN

Av WALTER SJÖLIN.

Dimbildningen kring "världens enda röda armé, arbetarnas och
böndernas tgtn armé", och därmed Sovjets hela arméväsen, börjar
upphöra, alltmera bestämda uppgifter om dess organisation,
arbetssätt och uppgifter sippra fram. Samma är förhållandet med de
arbeten av militärstrategisk betydelse, som Sovjet under de senare
åren utfört och till en viss del ännu utför — slöjan rives isär och
man kan nu bilda sig en uppfattning om vad som sker.

"Den gamla armén utgjorde borgarklassens förnämsta
instrument för undertryckande av arbetarklassen. I och med
arbetarklassens övertagande av makten uppstod nödvändigheten att skapa en
ny armé för arbetarstatens skydd, ett fundament för den allmänna
folkbeväpningen och en ersättning för den gamla, stående armén.
Den nya armén bildar grundstenen för den växande socialistiska
revolutionen i Europa. Den röda armén skall sammansättas av de
mest övertygade och bäst organiserade elementen av arbetarklassen."
(Dekret av den 15 januari 1918.)

Med dessa grundsatser för ögonen började man bygga upp den
nya armén. Den 23 febr. 1918 bildades grundstommen för den fasta
armén och den har under 14 år utvecklat sig till en maktfaktor av
väldiga mått, den bildar härens kärna, är väl övad och modernt
beväpnad. Man nöjde sig emellertid inte med detta. I ett dekret av
den 22 april 1918 bestämmes: "Det är varje medborgares plikt
att försvara de Socialistiska Sovjet-Republikerna. Försvaret av
förbundet med vapen i hand kan dock endast förverkligas genom
arbetarklassen" — och därmed skapades den allmänna värnplikten.
Bestämmelserna ändrades senare, 1925 och 1928, men man bibehöll
bestämmelsen att endast arbetarklassen får bära vapen. Man kan
således icke tala om allmän värnplikt i vanlig betydelse, alla
medborgare få icke utan vidare tjänstgöra i den röda armén, bärandet
av vapen förbehålles arbetarklassen och bland dem göres ett
synnerligen strängt urval.

Armén uppdelas i två skilda system: den stående hären
(kaderarmén) och milisen eller, för att nämna den vid sitt officiella namn,
territorialarmén.

Av Sovjets till flera miljoner uppgående värnpliktsdugliga män
får endast ungefär en tredjedel sin utbildning i kader-armén, de
övriga arbetarna erhålla en flyktig utbildning vid milisen och de
borgare, som ännu finnas kvar, samt andra, mindre pålitliga element,
uttagas till arbetstjänst utom hären och skola vid krig användas
bakom fronterna.

Värnpliktstiden är fastställd från det 19 :e till det 40 ;e levnadsåret
och uppdelas i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free