Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - Litteratur - Bertrand Russell: Education and the social order
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Litteratur
Det är den ensidiga propagandan, som man borde vara rädd för. Man
blir inte immun mot barnsjukdomar genom att akta sig för dem. Men
också en viss ensidig propaganda kan ha sin plats. Respekt för lagarna
behöver inplantas, också om man ibland måste bryta mot dem. I stället
för att skydda de unga mot propaganda måste man lära dem att ha
omdöme d. v. s. att dra riktiga slutsatser av otillräckliga fakta, säger
Russell. Det kan rent av vara klokt att utsätta dem för en vältalighet som
de från början vet vara missledande, ge dem partiska framställningar
av tilldragelser för att de ska få leta fram det riktiga. Den som tror att
det finns sanningar att söka, att man något så när kan komma underfund
med dem och att det är bättre att man tror det som är sant än det so^n
är falskt, måste ge Russell rätt däri, att ett av uppfostrans mål är, att
de unga lära sig att komma till riktiga slutsatser, där detta är möjligt.
»Oförmåga att göra detta orsakar bitterheten i partilivet och fara för
fördärvliga konflikter och motverkar på det intellektuella gebitet i hög
grad vetenskapens utveckling. Allt detta gjorde statsmän klokt i att
minnas, när de frestas att anse uppfostran bara som en gren av politisk
pro-propaganda.»
Adressen här är troligen det egna landet i första hand, men den kan
också vara Sovjet. Ortodoxin mister inte sin föga tilltalande uppsyn
därför att den klär sig i röd dräkt, och det kan hända, när det första stadiet
av revolution är passerat, att en kommunistisk uppfostran lika lätt som
en borgerlig får en reaktionär tendens. Den kommer troligen då under
byråkratisk kontroll och byråkrater tycka ju inte om förändringar. Men
kanske ska det då inte behövas så mycket förändring. Kanske får man en
tid av fredlig konsolidering. Har man bytt ut konkurrensen i uppfostran
mot samarbete, har man likväl gjort ett framsteg i moral. Och detta,
som endast blir möjligt under ett förändrat ekonomiskt system, menar
Russell vara det enda skäl man har att tro, att kommunismen ska ge
oss bättre människor än vårt nuvarande samhälle. För att fostra
sådana behövs ett brytande av traditionen i uppfostran. Menar man, att en.
människa gör sin värdefullaste insats för den vetenskapliga forskningen
före 30-årsåldern, är det tydligen ett angeläget intresse, att
undervisningen beskäres till det verkligt nödvändiga. I England har man
en klassisk bildning i skolorna från den tid, då undervisningen framför
allt gick ut på att skilja klasseiina åt. Den högre matematiken har
knappast något berättigande i skolorna, menar matematikern Russell. Man
är nu på väg på många håll, framför allt i Ryssland, där ingen
tradition står i vägen, mot en undervisning som ger mer utrymme åt teknik
och naturvetenskap.
Men vad hjälper vår tekniska utrustning, när vår ekonomiska
okunnighet hindrar oss att utnyttja den. »På 1780-talet eller t. o. m. 1830 skulle
det i England ha varit svårt att ta ut skatter, som räckt till allmän
skolundervisning. Ännu anses det omöjligt att åstadkomma nursery
schools1 utom i några enstaka fall. Men att höja skolåldern anses inte
1 För barn under skolåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
