Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Den mystiska idéologins makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Marx 141
som hans verk och personlighet gjort på mig, framhöll jag genast,
att jag icke ville åtaga mig att på den korta tid som stod mig till
buds göra ens ett försök att kritiskt analysera den s. k. marxismen.
I den mån jag kunnat följa diskussionen om denna företeelse, har
jag nämligen mer och mer befästs i en tidigt vunnen uppfattning, att
det är fråga om en ytterst trasslig härva av germanska filosofiska
spekulationer från 1800-talets förra hälft och sentida orientaliskt
pessimistiska profetvisioner med äldre anor. Intrycket av
släktskapen med den gammaltestamentliga profetismen, transkriberad
efter en nyare tidsålders materialistiska notsystem, har icke
försvagats av de kiliastiska slutackorden om det klasslösa fredsrike, som
för siarens syn hägrar likt ett Salem bortom horisonten.
Sådan har min impression av marxismen varit a prima vista, och
den har icke nämnvärt förändrats under årens lopp. Ett försök att
bena upp de olika tanke- och känsloelementen däri skulle kräva
en filologisk, filosofisk och historisk apparat, som jag inte haft tid
och tillfälle att utrusta mig med.
Marx’ roll i lärdomshistorien, där han förvisso, att döma av den
rika litteraturen om hans teorier, intager ett imponerande rum, skall
jag därför här icke vidare inlåta mig på. Men jag anser mig icke
överskrida den rågång jag därmed uppdragit för mitt inlägg, om
jag uttalar den gissningen, att den nyssberörda litteraturen icke
skulle hava varit så omfångsrik som den är och de vetenskapliga
fejderna om den sanna innebörden av Marx’ gnosis icke varit så heta
som de varit, om Marx valt att åt sina idéer skänka en form som
förlagt hans roll helt på det scientifiqua planet. Jag har en känsla
av att den omständigheten att Marx blivit en stor gestalt i
lärdomshistorien sammanhänger med den effekt han utlöste hos ett helt
annat forum, som han i första hand adresserade sig till och vars
kritiskt vetenskapliga förmåga väl ändå lär kunna ställas under
debatt. Jag menar kort och gott, att det är den populära tillägnelsen
av Marx’ idéer, som haft den verkliga betydelsen och som kommit
att skjuta fram honom till en förgrundsfigur även i idéernas historia.
Det är icke Marx sådan han rätteligen bör förstås enligt grundlärda
uttolkares kommentarer, som drager till sig det världshistoriska
intresset. Det är Marx sådan han fattats såsom fana och ståndar
av miljoner människor, som har denna attraktiva kraft. Om dessa
människor hava missförstått och vantolkat Marx, så är det den
missförstådde och vantolkade Marx, som varit den levande kraften under
många årtionden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
