Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Marx och historieforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meningar om vad som är ekonomiskt mest praktiskt; den gäller
medel, icke mål; mot marxismen som politisk trosbekännelse kan en
borgerlig demokrat endast reagera negativt. Och det ohyggliga
legaliserade inbördeskrig, som i Ryssland förts av marxister och i
Tyskland förs mot marxister, måste han betrakta på ungefär samma
sätt som en katolik på 1500-talet betraktade slagsmålen mellan
lutheraner och kalvinister: vargarna sönderslita varandra. Fians
allmänneliga kyrka är det demokratiska samhällets rättsidé.
Men å andra sidan kan och bör han se, att Karl Marx icke endast
var religionsstiftare och apokalyptiker, utan också historiker. Det
är en isig fläkt som drar fram genom Karl Marx’ skrifter; den
järnhårda konsekvens varmed det historiematerialistiska betraktelsesättet
genomföres utesluter all moralisk värdering och alla humana
synpunkter; en borgare måste kräva att en mindre ödslig syn på
människan får anses hava något berättigande. Men även om han
fasthåller vid sin ideologi, kan han se att historieskrivningen ännu
ingalunda tillräckligt profiterat av Marx’ fruktbara uppslag och
tankar.
Det finns visserligen några lysande undantag. Man behöver bara
nämna en sådan historiker och samhällstänkare som Guglielmo
Ferrero. Han har skickligare än någon annan i samtiden försvarat
konservativa idéer; och hans människouppfattning är kristen. Likväl
har han — direkt eller indirekt — lärt mycket av Karl Marx. Ty
det var dock Marx som med sin historiematerialism klargjorde
sammanhanget mellan historiens politiska strider och samhällets
ekonomiska struktur. Det är icke bara fråga om en akademisk eller
specialvetenskaplig problemställning. Den fruktansvärda ensidigheten
i den traditionella historieuppfattningen har fått ödesdigra politiska
konsekvenser, efter det är de slitna historiska klichéerna som
begagnas av politikerna. Att det hos historikern Marx fanns en ny och
skarp blick för realiteter, det kan man mena även om man tror,
att det också finns realiteter som historiematerialismen förbiser. Och
därför är man böjd att beklaga, att borgerliga historiker och
politiker så ofta äro okunniga om, att det finns en klassisk bok som heter
Das Kapital, klassisk i den meningen att den betecknar en milstolpe
jämväl i den historiska vetenskapens utveckling.
Knut Hagberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
