- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
145

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Marx' dynamiska teori

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karl Marx 145

lunda ekonomisk historia, att komplettera vår historiska insikt på
ett av dess viktigaste områden. Framåt har det givit oss tron på
möjligheten av utveckling till ett tillstånd som bättre än det
nuvarande motsvarar våra ideal; genom att förstå vår egen tids
ekonomi som enbart ett stadium på vägen från något annat till något
annat ha vi fått den möjlighet till perspektiv på vår tillvaro som
utgör den historiska bildningens största landvinning. Hur kritiskt
man än i övrigt må vara inställd mot Marx, kan man ej undgå att
erkänna hans betydelse som banbrytare för ett historiskt
betraktelsesätt på det ekonomiska och sociala området — som den ojämförligt
mest framgångsrike av Hegels adepter.

När frågan sedan går över till att gälla själva innebörden av den
teori Marx framställde för den ekonomiska och sociala utvecklingen,
så blir omdömet däremot i mina ögon ett helt annat, och i karaktären
av hans lara ligger också att han har åstadkommit så litet i riktning
av att skapa verkligt historiskt sinne bland sina egentliga anhängare.
Orsaken ligger till någon del också här i arvet från Hegel. Det
skapade föreställningen att all utveckling går från ett visst tillstånd
till dess motsats och därifrån till att i sin tur upphäva denna motsats
och skapa något slags förening av alltsammans: schemat
tes-antitessyntes. Redan denna föreställning om utvecklingen som bestämd av
ett för alla tider och folk enhetligt schema är i grund och botten
högst ohistorisk, d. v. s. den tar ej lärdom av vad som bevisligen
har skett; det är en filosofs konstruktion, ej en historikers
iakttagelse. För Marx skulle den äldre, förkapitalistiska ordningen ha
varit tesen, kapitalismen antitesen, som "exproprierade" den äldre
ordningens producenter och makthavare, varefter "expropriatörerna
exproprieras" genom den socialistiska ordningen, syntesen. Enligt
denna åskådning skulle enbart de mest kapitalistiskt utvecklade
länderna kunna bli socialistiska, ty alla länder måste i samma ordning
genomgå detta utvecklingsschema. Så till vida utgör den ryska
bolsjevismen icke en bekräftelse på utan en vederläggning av Marx’
utvecklingsteori, ty Ryssland var dessförinnan ett av de minst
industriellt och modernt ekonomiskt utvecklade länderna samt borde
därför ej ha kunnat socialiseras förrän långt efter England,
Frankrike och Tyskland. I själva verket förefaller det svårt att bestrida
att hela denna teori enbart har historiskt intresse, som uttryck för
hur doktrinärt hegelianismen på det sociala området har kunnat
utformas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free