- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
148

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Marx och filosofin - Marx i brädgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men den har som en överbyggnad på de ekonomiska förhållandena
ett realitetsunderlag. I klassernas kamp har därför dess särskilda
utformning sin realitet endast i deras särintressen. Därmed står det
också för mig klart, att den som en folkpsykos verksamma nu
aktuella Läran om staternas skyldigheter mot varandra, oberoende av
deras livsintressen, icke har något realitetsimderlag alls, utan är ett
inbillnings foster. Först om de ekonomiska svårigheterna skulle
framtvinga en världsorganisation av produktionen och fördelningen — en
världshushållning — kunde föreställningen om ovillkorliga
folkrättsliga skyldigheter bliva mer än dunst. Marx säger: "Idén blamerade
sig alltid, när den kom i strid med intressena". Huruvida detta gäller
allmänt, vet jag inte. I varje fall blamerar den sig nu i en sådan
konflikt. Och blamagen kunde Marx ha förutsagt.

Det finns ett annat yttrande av Marx, vars sanning en filosof,
inriktad på socialpsykologi, kan konstatera: "Traditionen från alla
döda släkten trycker som en måra på de levandes hjärna".

Axel Hägerström.

*


MARX I BRÄDGÅRDEN.



En ung svensk industriarbetare ansluter sig icke till den
socialistiska rörelsen för att iÇarl Marx’ skrifter övertygat honom om den
socialistiska vägens nödvändighet. Det är andra krafter än den
intellektuella påverkan av några större eller mindre socialistiska
teoretiker, som driva på. Dessa krafter har visserligen Karl Marx
analyserat och belyst — t. ex. relationen mellan människans
ekonomiska förhållanden och hennes tänkande —, men krafterna själva
hade verkat mycket tidigare än Karl Marx själv trädde inom
synkretsen. Då den som skriver detta anslöt sig tiH arbetarrörelsen
hade han sannolikt aldrig hört talas om Karl Marx, vilket måhända
kan förlåtas en sextonåring.

Ganska snart kom han emellertid. Först var han en
föregångsman, en kämpe, en socialistisk hero, som många andra. Endast
långsamt steg han fram ur dunklet. Det tog år innan han fick sina
egna konturer. Han fick dem på omvägen över taktikstriderna
inom den svenska arbetarrörelsen mellan 1911 och 1917. Dessa
strider dånade mellan staplarna i en viss brädgård. De blandade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free