Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3, 5 mars 1933
- Den kämpande idén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN KÄMPANDE IDEN.
Vad Marx betyder för den enskilde och vad hos Marx som får
speciell betydelse för honom beror på hans egen sociala typ och
miljö. Som mina förhållanden och intressen har legat till har den
materialistiska historieuppfattningen blivit det av Marx som har
betytt mest. Framför allt har Marx lärt mej att se inte enskilda
människor, inte Människan i allmänhet men klasserna. Han har kommit
mitt tidigare lyriska lynne att nyktra till, fäst blicken vid
hushållningen som grunden, kanske berövat mej en hel del poesi men samtidigt
givit mej fast mark under fötterna. Han — d. v. s. socialismen och
arbetarrörelsen. Vad de två har varit för ett värde för
småborgarsonen, som tjuguårig vacklade mellan löslig individualism och
oreflekterad radikalism, det kan inte överskattas, det inflytandet kan inte
denne vara nog tacksam för.
För min del har jag ganska sent och ännu mycket ofullständigt
kommit till själva källorna. Jag har heller aldrig fastnat för
detaljerna, aldrig lärt mej var det eller det citatet finns i Kapitalets tredje
band eller ett brev till Kugelmann. Men jag har sökt vinna själva
den marxistiska andan, den förnyande, kämpande andan i Karl Marx’
lära. Marxismen är framför allt kämpande idé. Ingen har heller
varit bättre lärjunge till Marx och full följ are av hans strävanden än
Lenin — något som Arthur Engberg intygade i ett tal på mitt partis
minnesfest över Lenin i januari 1924 i Stockholms Folkets hus.
Därför har marxismen för mej levat vidare i leninismen.
Just som kämpande idé har marxismen, så mäktigt aktuell, så
ärorikt hatad av reaktionen, blivit facklan, samlings fanan, hela den
arbetande mänsklighetens hopp just nu. "Demokratin" har blivit
en fras. Kampen står mellan kapitalistisk reaktion och marxism, men
värklig marxism, inte sådan s. k. marxism som den tyska
socialdemokratin enligt Hitler har drivit i Tyskland 1918—1932. Det synes mej
fullt klart, att Marx har fått glänsande rätt, hur ofta än detta har
förnekats av borgare och revisionister. Men därför finns det också
i detta nu bara en enda väg för dem som vill och vågar vara
marxister : att bygga en klassens kämpande enhetsfront på marxismens
revolutionära, av värkligheten bekräftade grund. Borgfred med
borgare är numera dokumenterad antimarxism och reaktion.
Ture Nerman.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0155.html
