- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
153

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Marx ger impulser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karl Marx 153

Marx gav ingen ny. historisk undervisning; han framträdde ju
inte såsom historiker. Men han öppnade ögonen för folkets liv i
helg och söcken, dess sega oavlåtliga strävan och kamp för att
avtvinga en ogin natur dess gåvor. Och med detta avslöjade han en
ny faktor i det samhälleliga skeendet, d. v. s. ny för dem som inte
observerat den förut. Att de små men oavlåtliga förändringarna
och framstegen i folkens vardagliga arbete även förändrade
samhällets former, att de dagliga erfarenheterna från produktionslivet
också påtryckte människornas uppfattningar och tankar sin prägel,
att slutligen hela samhällsformen måste lämpa sig efter folkens
strävan att tillfredsställa sina viktigaste behov och de erfarenheter
och uppfattningar de under denna strävan förvärvade är ju i och
för sig klart men dock även något revolutionerande nytt, för den
som fostrats i den individualistiska historieuppfattningens
föreställningar.

Det må vara förlåtligt om man under de första intrycken härav
tyckte sig se världsutvecklingen i förklarat ljus, att man tyckte sig
ha fått lösningen av samhällsutvecklingens gåtor och kunde vara
klar över såväl dagens taktiska frågor som framtiden. Dylika
överdrifter äro säkerligen oundvikliga. Så småningom putsades
överdrifterna bort, men lämnade kvar såsom bestående egendom en
grundåskådning, från vars synvinkel det samhälleliga skeendet kom att
framstå i en annan dager, än då det sågs blott genom lagstiftningens
och de politiska dekretens synglas. Marx lockade till både
ekonomiska och historiska studier. Han var, som sagt, själv inte
historiker, men bakom hela hans framställning skymtar den rika fond
av vetande, på vilken hans åskådning byggts och som föranleder
t. ex. Karl Diehl att om honom säga, att intet område av mänskligt
vetande var honom främmande. Händelseförlopp och
orsakssammanhang, som redan synts klara, krävde ny belysning. Bakom de i
den summariska historieundervisningen angivna orsakerna till vissa
händelser sk)7mtade andra, som visserligen inte framträdde så
distinkt, men vars betydelse därför icke var mindre påtaglig.

Marx må ha gjort sig skyldig till samma överdrifter som jag själv
gjorde under de första starka intrycken av hans framställning. Det
historiska förloppet är måhända inte så lagbundet, som han
förutsatte; det innesluter kanske inte heller den teleologiska
ändamålsenlighet, som finnes invävd i den materialistiska
historieuppfattningen. Vissa irrationella faktorer ha säkerligen större inflytande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free