Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - »B U N D» 35 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 B. Mehr
judiska massorna till en frihetsprincip, som ej gav vika inför
allsköns diktatoriska organisationsprinciper — icke ens om de för
stunden kunde synas ändamålsenliga. Det var, som sagt, i
grundfrågan som "Bund" var mensjevikiskt inställd. Men i
taktik-frågorna var det självständigt. Så t. ex. accepterade "Bund"
bolsjevikernas bojkott mot första riksduman 1906, men på det
bestämdaste satte det sig emot den då av bolsjevikerna planerade
väpnade resningen och mot mensjevikernas plan att på illegal väg
sammankalla en folkduma. I taktiska frågor gick "Bund" sin
egen väg.
Den stora tvisten mellan "Bund" och Rysslands socialdemokrati
gällde, huruvida "Bund" skulle ingå i landspartiet som en autonom
organisation, ledd av sina egna institutioner, av en egen
centralkommitté med ortskommittéer eller ledas av landspartiets organ,
naturligtvis i överensstämmelse med de säregna förhållandena, som
passade bäst för judarna. Men tyvärr känna vi litet varstans att
alla dessa s. k. organisationsfrågor ha sin egen tyngdlag, och ju
mera man tvistar om dem, desto bredare vidgar sig synfältet, där
massor av redan icke organisatoriska utan rent principiella
motsättningar komma i dagen. Som lätt är att förstå, uppstod i detta
fall en tvist om huruvida judarna kunde betraktas som en nation,
om jiddisch var ett språk, mäktigt att propagera socialismen, och i
samband med detta en mängd tvistefrågor på kulturens område.
Mera komplicerad blev frågan, när "Bund" år 1906—1907 kom
med sitt program i nationalitets frågan, med kravet på den s. k.
nationella kulturautonomin. Redan här gällde frågan icke endast
partiets inre organisationsformer, utan landspartiets program.
Det måste, sorgligt nog, medges att oaktat Rysslands
socialdemokratiska arbetarparti hade så många glänsande teoretiker, var
partiets program i nationalitets frågan oklart. Formeln "nationernas
självbestämningsrätt" var självklart otillräcklig och allt för tänjbar
för att bilda underlaget för en regelmässig politisk kamp i ett land
med en sådan mängd av olika nationaliteter. I och med utformandet
av sina krav i nationalitetsfrågan har "Bund" otvivelaktigt utfyllt
en lucka i det socialdemokratiska partiprogrammet.
Numera äro alla dessa tvister borta från dagordningen. I de
länder, där den judiska arbetarklassen utgör en del av landets
socialistiska rörelse, är "Bunds" organisationsprincip redan förverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
