Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1933 - Femårsplanens resultat. Av A. Jugow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 A. Jugow
fogande stående nationalinkomsten förstöres genom
industrialiseringens alltför hastiga genomförande. Detta hindrar dock icke, att det
i industrin nedlagda kapitalet och den industriella produktionen
stegrats avsevärt. Ja, även om produktionens årliga tillväxt icke
skulle, såsom sovjetpressen påstår, genomsnittligt uppgå till 18—25 %
utan blott till 10—12 %, så låge sovjetindustrin också med denna
tillväxthastighet långt före såväl världen i övrigt som också den
ryska förkrigsindustrin.
I och med femårsplanen har sovjet definitivt undanträngt den
enskilda industrin och handeln. Staten har i sin hand koncentrerat
ledningen för landets hela ekonomiska apparat.
Även industriproletariatets relativa betydelse har ökats. Städernas
och industriorternas befolkning växer mycket hastigt. Jör dagar- och
kapitalistklassen förintades av sovjet redan under revolutionens
första år. Vid femårsperiodens slut ha också de små och minsta
företagarna inom handeln och hantverket försvunnit. Ur de
förutvarande arbetarnas och anställdas led, vilka utgjorde samhällets
mellanskikt, har framgått ett nytt skikt, den i statens tjänst stående
byråkratin. De intellektuella representera icke längre de fria yrkena
utan ha under statsmaktens tryck förvandlats till fackämbetsmän,
som stå i förvaltningsapparatens och den ekonomiska apparatens
tjänst.
Om Ryssland före kriget främst var ett agrarland, ett land med
en efterbliven industri, så hör sovjet nu till de länder, i vilka
bredvid jordbruket en modern storindustri har vuxit fram.
Stora förändringar ha också inträffat i fråga om byns ekonomiska
struktur. Böndernas splittrade, städse och så att säga organiskt
oräntabla parcelldrift har nästan försvunnit. Till två tredjedelar
har den ersatts av stora sovs joser och kols joser, som odla över
80 % av hela den för jordbruk användbara arealen. De gamla
patriarkaliska driftsformerna befinna sig i utdöende. Maskinerna
och agrartekniken träda i förgrunden. År 1928 fanns det ännu
ungefär S milj. primitiva åkerbruksredskap (hackplogar o. dyl.) ;
1932 sköttes redan över 90 % av den odlade arealen med
plog. År 1928 fanns det 26,700 traktorer, 1932 redan 148,000 med
en sammanlagd kraft av över 2 milj. hästkrafter. År 1928 odlades
mindre än 5 % av arealen med hjälp av traktorer; 1932 redan mer
än 35 %. Tröskmaskiner, såningsmaskiner, i många distrikt också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
