Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1933 - Händelser och spörsmål - Arbetslöshetsförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 217
politik. Det är då självklart att frågan om arbetskonflikternas inverkan
på arbetslöshetsunderstödet intar en central plats i diskussionen om
försäkringsförslagets utsikter att vinna riksdagens bifall. Utestängd från
arbetslöshetsunderstöd är enligt förslaget sådan arbetslös, som deltar i
strejk eller är föremål för lockout. Denna formulering bryter radikalt med
hittills vedertagen praxis vid lämnande av statlig arbetslöshetshjälp.
Staten har hittills ansetts hävda sin, neutralitet vid arbetskonflikter genjom1
åtgärder, som på arbetarsidan måste te sig som M inskridande till
förmån för arbetsgivarparten. Då konflikt utbryter avstängas arbetslösa
från understöd eller arbete, om del tillhöra det fack, som beröres av
arbetskonflikten. Det förhållandet skulle således kunna/ uppkomma, att
hela hjälpverksamheten avvecklades på grund av en arbetstvist.
Tillvägagångssättet är orimligt. Inträffade händelser lia också gång efter
annan understrukit vikten av en ändring. De arbetslösa, som under
flera månader stått utanför sitt yrke, kunna icke rimligen öva
inflytande på de arbetandes ^ställningstagande i aktuella tvister mellan det
senare och deras arbetsgivare. Icke dessmindre bli de oskyldiga offer vid
en arbetskonflikt och avstängas från kommunernas och statens
hjälp-åtgärder.
Arbetsgivarbidraget, som i sakkunnigeförslaget upptogs till 2 kr.
per årsarbetare, har i regeringspropositionen höjts till 3 kr. per
årsarbetare, varigenom arbetsgivarnas sammanlagda årsbidrag således skulle
komma att uppgå till omkring 2,7 milj. kr. Försäkringens sammanlagda
kostnader skola, enligt regeringsförslaget, komma att uppgå till 33,2
milj. kr., varav 15,5 milj, kr. falla på statsverket och 17,7 milj. kr. på
de försäkrades egna avgifter
Det har från flera håll gjorts; gällande, att tiden för försäkringens
genomförande för närvarande vore synnerligen illa; vaid. I en period,
då de arbetslösas antal1 snarare tordö över- än understiga 200,000, äro
så många diskvalificerade från understöd genom; en försäkring, att
införandet av dylika hjälpformer helst borde anstå tills mera normala
förhållanden ånyo kunna väntas. Härtill kan genmälas, att samma
intressegrupper för några få år sedan åberopade »de giöda tiderna» som skäl mot
en arbetslöshetsförsäkring. Då förmenade man, att arbetslöshetens ringa
omfattning icke nödvändiggjorde så utomordentliga åtgärder, som
införandet av en genom staten garanterad försäkring. Nu är det tvärtom.
Arbetslöshetens oerhörda omfattning anses utgöra hinder för
försäkringens genomförande. Det är visserligen sant,, att de nu arbetslösa icke
kunna komma i åtnjutande av understöd från en försäkring, till vilken de
icke betalat några avgifter, men detta, kan icke vara skäl att förhindra
åtgärder till skydd för dem som arbeta, men som på grund av de osäkra
förhållanden under vilka arbetarna leva, om! ett eller annat år kunna
befinna sig i det läget att det måste begära det allmäninas hjälp.
Socialministern gör för övrigt i detta sammanhang den reflexionen, att det
ur försäkringstekniska grunder kan vara en fördel att införa försäkringen
under nedgångskonjunkturer. Den försäkringsmässiga risken, sora eljest
skulle tynga försäkringen under dess första år, har därigenom avkopplats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
