Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Den svenska s. k. statssocialismen av i dag. Av Einar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska s. k. statssocialismen av i dag 233
ingen på socialdemokratiskt håll drömt, att de skulle tvångsinterneras
i en och samma vare sig organisations- eller administrations form,
allra minst av en statsdriftsnatur som den i trafikverken
praktiserade. Vi stanna endast inför en av de arbetsformer, varmed en
planmässigt ordnad socialekonomi med socialistisk prägel alltid torde
komma att laborera, nämligen den under benämningen statssocialism
redan existerande. Vi ha den tillämpad exempelvis i
kommunikationsverken. Vår uppgift skall bli att undersöka, dels huruvida
kritiken gentemot dessa allmänna företag, sådana de faktiskt äro, har
berättigande, dels huruvida den existerande statssocialismen
verkligen tillvaratar de resurser, som dylika företag böra kunna
tillgodogöra sig.
Det förhåller sig otvivelaktigt så, att den stora allmänheten har en
ursprunglig misstro till statlig verksamhet och dess utövare. Det
föreligger alltså en tacksam jordmån för dem, som utgå från att
varje statlig verksamhet ohörd måste dömas. Var har då denna
misstro sin grund? Frågan vore förtjänt av en grundligare
undersökning än den, som här skall presteras. Det är notoriskt, att vi
alla — med få undantag — fullgjort värnplikt. Det är under
värnpliktstiden, som medborgaren i gemen personligen konfronterats med
staten, kronan eller vad man vill kalla högheten. För första — och
i de flesta fall sista — gången är man under värnpliktstiden i
statens tjänst. Just nu — och i framtiden — må förhållandena
möjligen gestalta sig annorlunda, men tidigare lär väl det militära
regementet för menige man ha tett sig såsom synnerligen improduktivt.
Ordet är då icke blott taget i den bemärkelsen, att det får
karakterisera vår inställning till militarism eller militära dispositioner i
allmänhet, utan det är använt på militärtidens utnyttjande för de
föreskrivna syftena. Om man utgår från att värnpliktstiden skall skapa
en fosterlands försvarare av den unge mannen, så ha onekligen
generationer av unga män den uppfattningen, att utbildningen bedrivits
föga rationellt. Man har icke klagat ut från den synpunkten,
eftersom utbildningstiden tack vare dessa förhållanden blivit relativt
angenäm. Det har icke varit svårt att "smita". Och de tämligen
meningslösa övningar, som bl. a. förekommit, ha kvarlämnat ett intryck
av att man i "kommissen" haft sötebrödsdagar — vad arbete
beträffar. Hur många historier serveras icke vid möten mellan
exerciskamrater om lyckade undanflykter från övningar, om den
bakom-Ijusetförda "junkern", om överlistade "pluggar", om våldsamt djärva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
