Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Den svenska s. k. statssocialismen av i dag. Av Einar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 Einar Eriksson
simulationer och mera sådant. Allt detta avvek helt från vad som
var möjligt eller ens tänkbart i det civila jobbet. Det gick för sig
i "kronans röck". Staten var arbetsgivaren. Den blev exponenten
för det lättlurade, för det ineffektiva. Man gick från detta sitt
första och enda möte med staten i den bestämda uppfattningen, att
arbetet åt den arbetsgivaren var föga rationellt. Och detta intryck
generaliserade man. Det blev det bestående erfarenhetsrönet i fråga
om allt, som gällde de statliga funktionerna.
Med detta rön har ett annat faktum samverkat. De otaliga
historier, som sedan årtionden serverats i press och man och man emellan
rörande vissa av statens verk, där arbetsförhållandena utmålats
såsom — låt oss säga — föga rationella, och den litteratur om
förhållandena för några årtionden sedan, som — mera förr än nu —
lästs, ha bidragit att stadga uppfattningen om statlig verksamhet
överhuvudtaget såsom föga ekonomisk. Staten har kort sagt varit lätt
att dra vid näsan. Den har varit slapp, den har avlönat sina
tjänstemän utan att kräva något verkligt vederlag.
Även om i det ovanstående situationen något stiliserats, så torde
det icke kunna bestridas, att den allmänna uppfattningen på bl. a.
de antydda grunderna gått i den angivna riktningen. Men det är
också ostridigt, att denna uppfattning i varje fall numera är oriktig.
Även för de verks — de centrala verken — vidkommande, på vilka
den ovanberörda litteraturen främst tog sikte, är karakteristiken
numera delvis alldeles förfelad. Och ännu mera gäller detta i fråga om
de moderna statliga kommunikationsverken. Ingenting kan vara
oriktigare än att tro, att trafikverkens tjänstemän skulle inta någon
som helst undantagsställning i fråga om effektivitet i arbetet från
vad som överhuvudtaget krävs av medarbetare i
tjänstemannaställning i privata företag. Vad den lägre personalen i dessa verk
beträffar så utnyttjas denna i en grad, varom de värda skribenter, som
hetsa mot statsdriften, ha föga aning. Författaren av dessa rader,
som har erfarenhet både av statstjänst och privatföretag, kan
vitsorda, att männen — och kvinnorna — i ledet inom statsverksamhet
av här berört slag göra sin gärning med lika stor ambition och lika
stor effektivitet, som de skulle kunna göra det i ett privat företag.
På vilka ideologiska grunder basera då dessa statsdriftens
häcklare i vått och torrt sina påståenden? När de överhuvudtaget gitta
att gå på djupet av ämnet, komma de dragande med den sporre i
arbetet, som den privata företagsformen och dess vinstmöjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
