Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Den svenska s. k. statssocialismen av i dag. Av Einar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 Einar Eriksson
Det finns en del detaljönskemål, åt vilka personalorganisationerna
säkert skulle kunna ge uttryck, och som förverkligade skulle bidra
till ännu mera stärkt samhörighetskänsla med företaget hos de
anställda. Den verkligt sociala andan är kanske icke helt för handen
i vissa verksledningar, just den ända, som skulle göra dessa
statsföretag mera värda att kallas socialistiska.
Statens affärsverk äro alltså icke fullgoda exempel på en art —
en av de många — av tillämpad soicalism, ehuru de med relativt
enkla åtgärder skulle kunna bli detta. Men ändå, sådana de nu äro,
förtjäna de alls icke den generella dom, som så ofta tanklöst eller
okunnigt avkunnas över dem. Redan i sin nuvarande, icke ideala
form representera de en verksamhet, som icke kan avfärdas såsom
otillfredsställande och såsom ett bevis på socialismens oduglighet.
De motsvara nämligen redan nu ganska gott alla rimliga krav. Eller
vad vill man? Vad har man att anmärka, som är sakligt berättigat?
Våra trafikverk prestera ett högklassigt arbete, ett verkligt
precisionsarbete in i detaljerna, trots att de äro bland de mest omfattande
av svenska företag. Prestationernas standard ligger högt. Man får
söka vida omkring i världen för att finna motsvarigheter. Redan en
resenärs ytliga erfarenheter av järnvägs-, post- och telefonrörelser i
andra länder ge honom en bestämd uppfattning i den riktningen.
Ett mera ingående studium bekräftar iakttagelsen. Att förneka detta
låter sig ej med framgång göra. Statsdriftens kritici skulle även
bland sympatisörer förverka sitt anseende för omdömesgillhet, om
de ville bestrida statstrafikverkens här hemma höga standard,
åtminstone relativt, sett i jämförelse med andra länder. De kunna då
möjligen våga påståendet, att en jämförelse med andra länder icke
säger mycket, eftersom de ifrågavarande verksamheterna även
därstädes äro statsdrivna i en eller annan form, och att en rättvisande
jämförelse endast skulle kunna göras mellan å ena sidan allmänna
företag, å den andra privata sådana i samma bransch. På detta kan
svaras, att sådan jämförelse är möjlig, och att den ger samma
utslag som den nyss anställda. Såväl järnvägs- som telefonnät äro som
bekant i vissa länder under privatkapitalistisk administration.
Amerikas Förenta Stater, England, Frankrike, Danmark bl. a. länder ge
oss exempel på dylikt. Skribenten veterligt kan de svenska
statsföretagens prestationsnivå mäta sig fullt ut med de enskilda i de
nämnda länderna. Det saknas icke heller vitsord i den riktningen
från representanter för dessa enskilda företag. Ledare för stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
