- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofemte årgången. 1933 /
253

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Måste lagen straffa brottslingar. Av Lilly Arrhenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Måste lagen straffa brottslingar? 253

genom fyra generationer, där så gott som samtliga varit
yrkesförbrytare och under hela sitt liv vandrat ut och in genom fängelsets
portar. Detta synes ju giva vid handen, att det är arvsanlagen som
spelar den största rollen. Men så är inte förhållandet. Av den
sista generationen, bestående av fem barn, som samtliga togs från
hemmet vid unga år, utvecklade sig de som omplanterades före
7 års ålder till sociala individer, medan den enda som var äldre,
en flicka på 13 år, försvann i en tvetydig miljö i Köpenhamn. Den
andra undersökningen gällde en grupp ungdomsförbrytare. I 50
procent av hemmen var båda föräldrarna eller den ena av dem
alkoholister. I lika många hem fanns endast den ena av föräldrarna
kvar att sörja för pojkens uppfostran. 33 procent av mödrarna
hade arbete utanför hemmet. I 80 procent av hemmen fann dr.
Dahlström "miljöskadande moment", som enligt hans uppfattning
kan ha verksamt bidragit till skapandet av brottslingarna. Av dessa
fångar, vilkas genomsnittsålder var omkring 19 år, hade 53 procent
varit arresterade för fylleriförseelser en eller flera gånger. 74
procent hade varit antingen kvarsittare i skolan eller på annat sätt
inte kunnat följa den normala undervisningen. Som sammanfattning
av de vunna resultaten anför dr. Dahlström:

Jag sade redan den gång, jag höll mitt första föredrag i detta
ämne, att dessa höga siffror syntes ge oss en vink om att den unge
förbrytaren i alla fall kunde vara en fortsättning av det försummade
barnet.

Jag nämnde vidare hurusom dåliga hem, eländiga
bostadsförhållanden och undernäring kunde vara medverkande orsaker till att
skolan klarades så dåligt.

Av svenska forskare har få ägnat ett grundligare studium åt
hithörande förhållanden i Europa och Amerika än dr Josef Lundahl,
framlidne hospitalsläkaren på Gotland. I sina Studier i psykisk
hygien och profylax (1927) har han refererat en undersökning, som
klart belyser sambandet mellan brottslighet och sjuklighet. Den
belgiske direktören för Service d’Anthropologie pénitentiaire, dr.
Verwaeck, har undersökt praktiskt taget alla fångar i Belgien.
Undersökningen omfattade då omkring 18,000. Av de undersökta
fångarna led omkring 30 procent av kroppsliga inklusive organiska
nervsjukdomar, omkring 40 procent av psykiska sjukdomar. Endast
30 procent visade inga sjukdomssymtom.

Av dessa undersökningar bör man kunna dra den slutsatsen, att
den övervägande delen av alla brott bevisligen beror på yttre och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free