Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Händelser och spörsmål - Bostadsbyggandet efter kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 Händelser och spörsmål
rike taxerades bristen bära i Paris år 1923 till 50,000;; i de av kriget
skövlade områdena rörde det sig samma år om en brist på 700,000
bostäder. Även i länder som inte direkt lidit av kriget men som hade en
stark befolkningstillväxt fanns brist, i Nederländerna uppskattad till
^60,000 år 1922. I vissa länder närmade sig bristen nästan "det
fantastiska. I Tyskland måste man exempelvis konstatera ett behov av
1,500,000 nya bostäder år 1921, och situationen var lika allvarlig i Polen
och i Österrike. Ännu mer anmärkningsvärt är att inte ens Förenta
staterna voro oberörda av denna bostadsbrist.
I Nederländerna har bostadsbyggandet hållit sig på ungefär samma
nivå under ett flertal år: cirka 50,000 bostäder per år. Det antas allmänt
att denna byggnadsverksamhet icke blott skall kunna tillfredsställa de
aktuella behoven trots den hastiga befolkningstillväxten (cirka 100,000 per
år under perioden 1920—1930 med €n totalbefolkning på 7,9 miljoner år
1930) utan också vara i stånd att utjämna den brist som skapades under
kriget. I Danmark var det ingen nedgång i byggnadsverksamheten till år
1931. I Köpenhamn iordningställdes 1931 över 8,500 bostäder, mot 3,200
år 1914. I stort sett måste en avsevärd förbättring ha inträtt sedan 1920;
bristen beräknades) då till 10,000 bostäder, men sedan dess ha 53,000
tillkommit. I Norge har byggnadsverksamheten gått upp och ner. I de
fem största städerna byggdes år 1913 1,627 bostäder. En betydande
nedgång inträdde sedan. År 1920 var motsvarande siffra 836. En
uppsvingsperiod kom sedan under de närmaste åren, men år 1927 var siffran
nere i 682. Från 1928 till 1931 har man återigen en ökad
byggnadsverksamhet.
I England är det svårt att spåra någon bestämd tendens. De högsta
siffrorna nåddes: år 1927, då 238,914 bostäder byggdes i England och
Wales och 22,175 i Skottland. Sedan kom en nedgång 1928, ett
uppsving 1929, en nedgång 1930 och ett nytt uppsving 1931. Sedan krigets
slut ha inalles cirka 2 miljoner bostäder tillkommit. Denna
byggnadsverksamhet har ej räckt till för att både fylla den brist som fanns 1919 och
mdta de nya* behoven. Av den anledningen förordas nu fortsatt
statligt stöd åt byggnadsverksamheten.
Tjeckoslovaklen har av många anledningar, sammanhängande med det
faktum att denna stat nybildades vid fredsslutet, haft en ovanligt livlig
byggnadsverksamhet. Om man till en början räknar med de
tjeckoslovakiska städerna, finner man för år 1920 en siffra på 896,762 bostäder och
år 193Ö 1,147,132, alltså en ökning på 28 o/o; motsvarande befolkning
ökades från) 3,807,000 till 4,431,000, alltså med 19 o/o.
Byggnadsverksamheten nådde sin toppunkt år 1928. Följande siffror ge en
föreställning om byggnadsverksamhetensi omfattning: på 10,000 inbyggare var
antalet nya bostäder 7,6 år 1919, 122,4 år 1928 och 75,7 år 1930.
Därefter här byggnadsverksamheten återigen gått uppåt som resultat av en
ny lagstiftning.
I Belgien* gällde det inte bara att möta en hastigt växande
befolknings behov! utan också att ersätta förlusterinja av ett stort antal
förstörda byggnader i de krigsskövlade distrikten. Med hänsyn till
svårigheterna att privat finansiera denna väldiga byggnadsverksamhet utarbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
